Westerndagen i Holmsveden 0ch Lyskväll i Lillebo <3

 
 
 
 
 Vi har mkt traditioner här i Söderhamn, och i vår familj. Bl a så är det en dag varje år som det är en westerndag i lilla Holmsveden. En liten by, bara en gata i princip, the main street. En dag per år lever den upp. Då är det loppis i en lada, några härliga gammeldags restauranger och fik. Lite levande musik därinne vid vissa tidpunkter, Bluegrass o country. Ute längs gatan är det marknad och skådespel. Dels är Lucky Look där och jagar bovar, och sen är det cowboys med dueller och skjutande, låtsasstrider mm. Kul! Det finns också lägereldar, indiantält, squaredance och linedace, och uppträdande av olika coyuntry och bluegrassband. Ja, som sagt, en hel dag i westerns tecken. Här lite bilder från den dagen :).
 
Sen på kvällen hade vi grillknytis i min stuga. Sista lördagen i augustivarje år så är det lyskväll längs Jungfrukusten, och vi tände massor av marchaller och det var så stämningsfullt:
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Lyskväll i Lillebo<3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Några extra foton :)
 
 
 
Jag håller i Amandas underbara katt som är så lik sin mamma Snövit. Men det här är Maj-Britt :). Amanda Arrheden har fotat.
 
 
 
 
 
 
 
 
Här är ett mkt dyrbart foto för mig. Min älskade mamma i rullstol, min dotter Amanda med rutig skjorta, min dotter Lina tv med svart kofta, o jag. Hemma i mammas boende<3 Fotade gjorde en kille i personalen.
 
 
 
 
 
 
Kl 04.30 var det dags för mitt nattliga besök utomhus´:). Kunde inte låta bli att fota den tidiga morgonen från mitt soldäck. Tyvärr så dålig skärpa, men försök tänk dig hur vackert det var.
 
 
 
 
 
Jag känner mig lite förvirrad. Känns fortfarande som sommar i mig men i skogen syns det att hösten börjar göra sitt inträde. Detta, att få gå i skogen och finna dessa underbara svampar, det är livskvalité för mig. De är ganska små fortfarande, men det blir mååånga fler plockningar innan frosten tar svampen. Visst är det ljuvligt!
 
 
Nu vill jag önskar er alla en underbar dag. Ta tillvara på solen och värmen. Njut<3
 
Kram <3
 
Mia
 
 
 
 
 
 

Midsommarafton 2013

 
Ja, nu är hösten på intågande och jag sitter oh bläddra i sommarens foton på datorn. Tänkte att den här gången får det bli att jag delar med mig av mina foton från midsommarafton. Jag firade den på dagen tillsammans med min dotter Amanda, och hennes fästman Alex. Vi var då på Söderala hembygdsgård. Där har vi firat många skolavslutningar genom åren. Älskar den platsen. Men det var faktiskt första gången vi firade midsommar där. Vädret var fantastiskt och vi var glada och hade en fantastisk dag.
 
Senare åkte vi till Amandas pappa Daniel, och hans fru Toy. Vi grillade tillsammans och åt jordgubbar och allt som hör till. De har en fantastisk trädgård, så jag var tvungen att fota lite där :).
 
Senare mot kvällningen tog vi en biltur allihopa. Jag var lite barnsligt envis, eller mycket barnslig rättare sagt. Jag ville plocka de rätta sorterna blommor som ska läggas under huvudkudden på midsommaraftonsnatten. Det gjorde jag, hittade alla sju sorter :)). Så vi får väl se då vad som händerunder året :)......nä, ärligt talat så är det skönt att vara "ensam" just nu. Behöver det. Vill Gud något annat, så kommer det att visa sig.
 
Vi åkte iväg också till en plats där vi ofta var med barnen när de var små, till en tjärn, en charmig plats. Där fotade jag också lite, men tog bara med ett fåtal, redigerade bilder men min lite speciella touch på.
 
Nåja, nu är ni välkomna hit till min värme. Följ med på en liten retur till midsommarafton år 2013 <3.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag minns inte riktigt, men jag tror de var Amanda som i jordgubbsskålen fann denna roliga "gubbe", som såg ut som en mun med röda läppar....ha ha ha.... vi fick roligt kan jag säga :)))
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Hi hi hi ....
 
 
 
 
 
 ;)))))
 
 
 
 ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så där ja :). Nu vill jag önska er alla en riktigt god natt.
 
Det var den sommaren. Den underbara! Nu välkomnar vi hösten, de sprakande löven, de härliga kantarellskogarna, den rena klara luften mm mm.
 
Varje årstid har sin charm. Ta vara på det. Livet. Det pågår hela tiden. Nu hälsar oss hösten välkommen :).
 
Kram <3
 
Mia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mysknytis med skrivargänget <3

Snart börjar jag skolan igen :), skrivarlinjen fortsättning distans. Det kommer att bli ett fantastiskt år. Längtar efter responskamraterna och själva skolan, skrivandet, responserna och läsandet. Struktur i tillvaron. Jag behöver det, jag som går hemma jämt, har ont och är trött. Tackar Gud för att jag får den här möjligheten, trots allt <3.
 
Vi hade upptaktsträff eller vad man kan säga, eller bara en mysdag tillsammans, vi i min responsgrupp och våra två lärare. Vi var hemma hos Britt Bern, min älskade vän. Hon är en f d stor operasångerska och hela hennes hem var fyllt av minnen och en härlig stämning från hennes stora artistliv. Klänningarna hon haft på sig på de stora världsscenerna hängde på vägarna tillsammans med foton från alla världens hörn med henne och andra stora stjärnor. Vi alla var så facinerade av den miljön hon hade i sitt hem, och vilken underbar trädgård. Efter att ha frågat henne om lov så fotade jag lite. Bara ett par foton inomhus, men kanske det blir ett större inlägg om henne, hennes hem och liv senare. Vi får se.
 
Jag låter bilderna få tala för sig själv, de flesta i alla fall. Välkommen in <3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
På menyn stod det supergott kött, potatis, smaskig sallad, olika sorters paj mm, o till efterrätt kaffe med blåbärspaj med vaniljsås :)
 
 
 
 
 
Våra två lärare hade en gåva med till Britt - En gurka!!! :), och historien och varför gurkor är bättre än män ;)
 
 
 
 
 
 
 
Hennes ljuvliga innergård och byggnad där det fanns ett spännande härligt gästrum och också ett rum som hennes son (konstnär) hade lite otroligt fina verk/målningar på väggarna.
 
 
 
 
Tv Britt, år värdinna för dagen och en av mina goaste vänner, th Mia/Maria, en av våra härliga lärare, och i mitten jag då :)
 
 
 
 
 
 
 
Här är Kersin, hela Skrivarlinjens upphovskvinna. Hon är en fantastisk lärare, underbar människa, och en lysande författare <3
 
 
 
 
 
 
Kerstin tv, och Lisbeth i mitten, en go tjej i gruppen, till vardags präst. Och th har vi Monica, en supergo responskompis, och en jättehärlig tjej<3
 
 
 
 
 
 
Och så kaffet då, med Monicas blåbärspaj! Kalasgott!!!
 
 
 
 
 
 
"undertäckebrudarna har jag redan presenterat :), men liten bit av Siv syns tv, en jättetrevlig skrivare i vårt gäng.
 
 
 
 
 
 
 Här börjar det bli kväller, o solen värmer inte lika bra längre :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
När det strax var dags för hemfärd så satt sig Britt vid sin flygel och spelade ett stycke för oss. Vilken röst!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Den vackra kvinnan på fotot är Britt så klart, mitt i solglansens dagar.
 
Tack älskade vän för att vi fick uppleva och se en liten skymt av ditt stora liv.
 
Mia
 
 
 
 

Smutsiga händer ...

 
 
 
 
 
Ibland brukar jag tänka på hur olika vi människor är. Varför jag tar bilden av min "smutsiga hand" är enkelt att förklara. De flesta kvinnor, dock inte alla, och många män med, är rädd för att smutsa ner sig, speciellt händerna. Och om man nödvändigtvis måste det så åker handskarna på, så man inte riskerar nåt. Det är äckligt med smuts, med jord, med lera, med allt som kladdar. Tycker många.
jag själv älskar att gräva ner mina händer i jorden, rensa i rabatter, ta bort ogräs. Jag älskar att sitta med en lerklump i mina händer och låta fantasin flöda. Att känna hur något formas och blir till, danas u mina händer är ljuvligt. Om jag hade handskar på så skulle dela jag missa känslan av själva materialet jag arbetar med, och det jag skapar blir inte riktigt lika vackert, för känsligheten i fingertopparna får inte vara med under handskarna. Då stänger vi ute det viktigaste i processen.
 
Tror ni Gud hade handskar på sig när han danade sin skapelse?
Tror ni han har handskar på sig när vi om och om igen misslyckas och måste gång efter annan lägga oss på hans drejskiva?
vi är bra mycket smutsigare än min hand på bilden. Vi är inte bara smutsiga utanpå, utan också inuti.
Tror ni att Han liksom äcklas när han tar i oss, i smutsen, när han sätter igång drejskivan. Han arbetar hårt, och om o om igen så misslyckas kärlet, den kladdiga sörjan, det bli snett och vindt. Nej, han älskar dig så mycket, o när du misslyckas så gör du det I Hans hand. Hur smutsiga vi än är så är han villig att forma om oss. Det spelar i gen roll hur, så skulle han inte ens om han kunde, använda handskar när han jobbar med oss. Så viktiga är vi för Honom. Han gör allting nytt, och med sina bara händer så smeker han in liv i oss och börjar om sitt goda verk. Allt av den renaste kärlek<3
 
 
 
 
 
 
När jag var riktigt liten tyckte jag om clowner. Men när jag blev lite större så blev jag rädd för dem. Sen jag blev vuxen så tycker jag synd om dem.
 
 
 
 Jag har träffat många clowner i mitt liv, människor som av någon anledning inte vågar vara sig själva, eller kanske inte ens vet vem de är. Kanske har de blivit mobbade som liten och klistrat på sig en "rolig" mask. Såna där som skojar om precis allt i tid och otid. Jättejobbigt! Eller såna människor som sätter på sig en mask av hårdhet, de som är rädda att fasaden ska brista, och den lilla människan därunder kommer fram.
 
 
 
 Jag skull önska att du som clown, som känner att du måste vara rolig jämt, eller du som bär på den tunga masken av hårdhet. Vad jag önskar att ni kunde få släppa ifrån er maskerna och vara er själva. Det är inte farligt, och vet du, det bästa av allt, att Jesus älskar dig precis som du är. Du är skapat till att ha en gemenskap med honom. 
 
Våga låta masken falla av dig o h du ska få uppleva att du blir fri. du behöver aldrig mer stå på livets scen, livets estrad bärande en mask. 
 
Släpp masken nu, älskade medmänniska!
 
Gud välsigne dig <3
 
Mia
 
 
  
 
 
 

Delar av 2013 års sommar. Bl a lite bilder från Göta kanal, familjen

 
 
 
 
 
 
 Några av många bilder från sommarens  vecka på Göta kanal. Kommer att lägga ut fler sen, och fler bilder från hela sommaren. Har problem med min egen dator just nu, så att nu lånade jag en väns dator en liten stund, bara för att få iväg just de här korten, så inte de också försvinner.
 
Resan var underbar!
 
Det var Tomas Munkas Larsson (min bror), Annika (svägerska), och jag. Jag låter bilderna få tala för sig själv här, men vid nästa tillfälle när jag är hemma i stan så blir det mkt text blandat med foton och upplevelser från sommaren.
 
Gud är God och jag har fått uppleva mycket från Honom med. Det blir lite inlägg om det i höst.
 
Jag ska ju gå ett år till på skrivarlinjen fortsättning distans i Bollnäs, och det känns jättebra. Två träffar i månaden och resten av arbetet (skrivandet och läsandet) blir hemma. Passar mig bra eftersom jag inte är frisk.
 
Hoppas ni alla både gamla och nya läsare har haft en fin sommar. Jag har ju haft ett längre uppehåll härifrån, var mkt dålig under vintern. Men mår bättre nu. Tack och lov. Varje dag är en gåva<3.
 
Önskar er alla en god natt och Guds välsignelse.
 
Imorgon återvänder jag till stan och kan skriva mer ordentligt här. Var vid gott mod.
 
Varma goa kramar till er som behöver en <3
 
Mia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Här är min äldsta dotter och mina små barnbarn. Kärlek<3
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Min yngsta dotter Manda o hennes Alex <3
 
 
 
 
 
 
Manda <3
 
 
 
 
 
 
Min bror Tomas o vår älskade mamma <3
 
 
 
 
 
 
Jag o kära mor <3
 
 
 
 
 
 
Tänk alltid på detta, mina vänner. Läs detta kapitel i Bibeln. Tänk vilken fin värld vi skulle få om vi alla kunde släppa in kärleken ända in och fullt ut i våra hjärtan, och lära oss den utgivande kärleken, den som inte kräver något, den som bara ger, som bara älskar ... Agape <3
 
 
 
 
 
 
 

: ) Idag är första dagen på resen av ditt liv!

 
 
 
 
 
Något har hänt med min dator eller min kamera. Jag tänkte nu berätta om gårdagen och lägga in foton från vårt knytkalas vi hade igår hemma hos en av mina goaste vänner, en skrivarkollega från skolan. MEEEEEN just nu har jag ingen energi att strula med datorn. När jag skulle öppna och lägga in fotona här så visar de sig som anteckningar. Jag gjorde så att jag öppnade de med rätt program och ändå av någon anledning lyckades inte sparandet av de nya filerna. Måste nog få hjälp med det nån dag.
 
Nåja, :), Välkommen nya dagen :). Idag måste jag vila mycket, blev helt slut efter gårdagens roligheter :). Sen blire en liten runda på Strömmingsleken som pågår nu här i stan. Jag bor ju nästan inne på området, så det är inte många meter dit. Det är en stark tradition här i Söderhamn, att gå på Strömmingsleken, med tivoli, marknadsknallar, surströmmingsservering i stadsparken mm. Det avslutas imorgon kväll efter dagarna tre med ett hejdundrande fyrverkeri. Det är en folkfest och de flesta Söderhamnare kommer in till stan denna helg. Det är som ett avslut på sommaren på något vis.
 
Förra helgen var ju också en av våra traditioner med cruising av amerikanska bilar. T o m att gågatan öppnas för genomfart och "runda" för dessa åk. Då är också stor del av stans invånare på G. Kul!
 
Och nästa helg är det ju först Westerndagen i Holmsveden, och då åker såklart cowboyhatten på ; ). Där är det också marknad, loppis, Linedanceuppvisning och så har vi Lucky Look o bovarna som springer omkring o jagar varann :), och någon duell brukar man också få se, cowboys in action :). OK, barnslig, men jag är ju lite barnslig så jag tycker det är kul :).
På kvällen samma dag som westerndagen så är det Lyskväll här, både i stan och ute efter skärgården. Eftersom jag har en älskad liten stuga vid havet, så tillbringar jag och delar av familjen självklart kvällen där, och vi tänder upp massor av marchaller ute på soldäcket, bryggan och stora stenar. Grannarna där nere gör likadant. Det blir så otroligt vackert med alla ljus. Jag hoppas jag får ordning på kameran/datorn tills dess, så jag kan lägga ut fina foton från den kvällen.
 
 
För bara några veckor sen fick jag ju glädjen att följa med min kära bror med fru på en veckas underbar åktur på Göta kanal. Man kan tänka sig att det kan bli lite jobbigt i ett trångt utrymme att vara så nära inpå varann, men det upplevde jag inte en enda gång under hela turen. Vi är tajta, står nära varann och det var fantastiskt att få denna upplevelse tillsammans. Lite av fotona kan jag dela nu. Jag klev ombord i Berg. Tog tåget till Linköping och bussen u till Bergs slussar. Där började min tripp med dem.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja, jag har fler foton.... många, men det får bli nån annan dag.
 
Nu är det dags att göra mig lite iordning och gå ner till Strömmingsleken en stund med min Manda. Sen hem o vila. Ikväll ska jag till min andra dotter Lina, och hålla henne sällskap och hjälpa till med nattningarna av busungarna :).
 
Så, go förmiddag på er alla gohjärtan :) <3. Glöm inte att du är älskad, inte för vad du presterar utan för den du är. Gud välsigne oss alla idag.
 
Kram kram <3
 
Mia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Jag är tillbaka nu :)

 
 
 
 
 
 
 
Men nu var det läääänge sen jag skrev här. Förstår inte varför. Hur som helst så ska jag försöka komma igång igen. Och när är då den bästa tidpunkten för det, jo, NU, tycker jag. Nu börjar liksom en ny termin. Hösten är på väg, har redan kommit säger många. Men jag går efter värmen och känslan jag har inom mig. Hoppas få många fler soliga och varma daga framför allt i min älskade lilla stuga "Lillebo". Jag har varit där mkt i sommar och så har jag haft förmånen att få åka med min bror och hans fru på Göta kanal en vecka med deras härliga motorseglare. Ja har ju många bilder jag kommer att lägga ut, men tiden räcker inte till idag för det.

Idag har jag städat, snart klart. För mig tar det ju en hel dag att städa, eftersom jag måste vila mkt mellan varje moment. Tycker ändå att jag blivit piggare i sommar efter en mkt tung vinter och vår. Det visade sig att jag hade kraftig brist på D-vitamin. Det normala värdet ligger mellan 85-250. Jag låg på 62!!! Det förklarar att jag behövt sova 14 timmar varje natt! Jag fick mkt starka droppar av min läkare och fick ett brev idag faktiskt. Jag var där förra veckan och tog ett nytt D-vitaminprov och nu ligger det på 102. Faktum är att jag kände skillnad redan efter mindre än en vecka. Mitt råd till alla er som är trötta, be läkaren om att få kolla upp ditt D-vitaminvärde. Nu har ju jag andra orsaker också som ger min trötthet och utmattning, men det var länge värre än vanligt. Jag är så glad nu att ha fått ordning på det i alla fall :).

Nu längtar jag efter att börja skolan igen, skrivarlinjen distans. Svårt att förstå att jag sammanlagt gått fem hela år där. Det blir sjätte nu. Fyra böcker har jag givit ut och den femte jobbar jag på nu.

Nä, om man skulle ta och ta det sista oc tråkigaste och jobbigaste av städningen som är kvar - dammsugningen!!!!!

Kul att ha fått tillbaka inspirationen att börja skriva igen här på bloggen. Jag är rörd över hur många som hört av sig och längtar efter att läsa om mina tankar jag delar här, och följa min livsväg på bloggen, och också se de bilder jag delar med mig av.

Livet är ju glädje och sorg, skratt och gråt, lust, längtan, tro och tvivel, ja, allt. Hoppas och tänke nu att jag ska låt er få fortsätta följa mig här, trots det längre uppehållet jag gjort. Tack till alla er som envist fortsatt att vänta och se fram emot att fortsätta läsa mina rader och tack för er uppmuntran.

Du vet väl m att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du <3

Mia


Idag ... 6/12-12

 
Min älskade lillMilo (mitt barnbarn)
 
 
 
 
 
 
Här, min kära mamma, med sitt lilla barnbarnsbarn, Stella <3
 
 
 
 
 
 
 
Idag är en ny dag. Gårdagen har varit, och morgondagen har vi inte ännu sett. Det enda vi vet att vi har är nu, idag. Vad som händer imorgon vet vi inte, men onödigt och dumt att lägga energi på oro för imorgon. Åh, vad detta är svårt att lära sig. Jag håller fortfarande på med det. Tycker ändå att jag kommit en stor bit på väg, men ibland liksom stannar klokheten till, och flödet av orosmoln tränger sig på. Så fungerar vi nog alla, lite till mans, mer eller mindre förstås.
 
Det snöar oerhört mycket ute och jag skulle behöva åka in till stan, till däckfirman och hämta o sätta på mitt vinterhjul som jag fick punka på förra tisdagen. Då hade jag köpt fyra helt nya vinterdäck bara någon vecka innan :(. Har ingen aning om vad jag körde över för vasst?. De lyckades laga däcket ändå, så nu är det "bara" att hämta. Men det blir nog inte idag.
 
Jag vet inte om alla mina läsare har hängt med i att jag börjat plugga? Samma som senast för åtta år sen, skrivarlinjen i Bollnäs, men nu på distans. Endast två ggr i månaden är vi på plats där, för undervisning och respons. Vi har responsgrupper som vi delats in i. Där diskuterar vi varandras pågående skriv/bok-projekt, och arbetar också hemma med varandras texter, med tips och råd, konstruktiv kritik. Mycket nyttigt!
 
Den bok jag själv skriver lite på nu är en uppföljare på en tidigare bok jag givit ut "Det gör så ont att födas". Det här blir en fortsättning på Kattis glädje och kamp, skratt och tårar, som ju tillhör livet och drabbar vissa mer än andra. Den röda tråden kommer att vara lika, handlar om försoning, inre läkedom, helande genom kärlek.
Hoppas att slutresultatet av det pågående projektet blir lika uppskattat som "Det gör så ont ...)
 
 
Framsida på "Det gör så ont att födas". Om jag ska ge en liten förklaring till motivet jag gjort till framsidan så kan man säga att det gråa omkring är isen man går på, alltså ett skal man befinner sig på innan man fått kontakt med sitt inre lilla barn och innan man börjat finna det som måste försonas. Det är här sprickor i isen, och t o m en öppning så man klart och tydligt ser det rena vattnet därunder. Under ytan. Vill visa att här sker stora ting, i detta fall i Kattis liv. Har du inte läst den än så finns den att beställa/köpa på vilken bokhandel som helst. Enklast att köpa via nätet på ex Bokus.se
 
 
 
 
Hoppas att jag om något år kan välkomna er att köpa fortsättningen. Vad den boken kommer att heta vet jag inte än. Arbetsnamnet är dock "Tillstånd att leva". Med det menar jag att, om man liksom är klar med sin inre bearbetning från det förflutna och man är redo att ta steget ut i ett nytt liv, så kan man uppleva att man kommer på att man helt enkelt inte har en enda aning om hur det är att leva. Det enda man vet är hur man försöker att överleva. Inga framgångar utan små bakslag. I nästa bok får ni fortsätta att följa Kattis resa.
 
 
 
 
(Arbetsframsida till nya bokprojektet) Ps. Jag heter numera bara Svanerud i efternamn.
 
 
 
Nåja, nu är det dags att läsa en bit till i en URTRÅKIG JÄTTEFET ROMAN, som vi har till läxa till nästa skoltillfälle ...... och jag ska också skriva lite på ett boktips till skolan. Min tur till nästa gång.
 
 
Jag har också hunnit med att arbeta med lera på förmiddagen, faktiskt :). Jag håller på att göra nattvardsgrjer till min bror som är pastor. Paten (tallriken för brödet, Jesu kropp) och kärlet med kalken (bägaren för vinet, Jesu blod.) Jag gör dessa ting i mörkbrun chamottelera/keramik. Jag kommer att glasera i eldröd, för att få en brinnande effekt med blodröda stänk i. Fatet är format lite som en droppe- Ni får se dem när de är klara, men det blir någon gång under senvintern, för nu ska keramikgruppen ta juluppehåll.
 
Önskar er alla en fantastisk dag.
 
♥ Mia ♥
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ett litet försök ...

 
Vinterkväll i Söderala. Vackert! Men uh, så kallt!
 
Vet inte vad som hände i somras, mer än att jag riktigt kom av mig med mitt bloggande. Det ville jag verkligen inte, men av någon anledning så blev det så. Sommaren var ju underbar för mig på det sättet att jag fick förmånen att vara på Alfta Rehab i fyra veckor sammanlagt. Och stugan så klart. Gissa om jag längtar dit, till stugan, hammocken, soldäcket, bryggan, havet och min öppna spis.
 
Men nu är det ju snart jul så nu är de största tankarna kring julmyset vi har. Jag har en tradition att göra heljul redan till första advent, så ni vet det nu, ni som stressar, att här är julstöket klart redan och klapparna ligger redan under granen :). Nu finns det tid att njuta och baka lite (ska göra det någon dag här).
 
 
 
 
Här är en blivande Lucia i keramik. Hoppas hon hinner bli färdig till jul. Vad/vem vore jag utan skapandet? Det är en så stor del av mig, och den växer hela tiden.
 
 
 
 
 
Härliga vinterlandskap!
 
 
 
 
 
Naturens egna isskulpturer
 
 
 
 
 
 
...
 
 
 
 
 
 
Söderala kyrka en vacker vintereftermiddag
 
 
 
 
 
 
Utanför mitt fönster igår kväll
 
 
 
 
 
 
... samma ställe en bit åt sidan
 
 
 
 
 
En keramiktavla jag gjort nyss
 
 
 
 
 
 
Ännu en vinternaturkonst
 
 
 
 
 
 
Ja, här är en annan av mina nyare keramiktavlor. Det har blivit många med åren, men själv har jag bara kvar en.
 
Texten på just den här tavlan är så viktig att vi kan ta till oss. Det är ju faktiskt bara nuet vi har. Om vi lyckas med detta så spar vi mycket energi både till kropp och själ.
 
Yes! Det här var alltså min lilla pluttcomeback här på bloggen :). Hoppas nu att jag kan, för jag vill verkligen, bli mer kontinuelig i min närvaro här. Jag har lika mycket tankar, åsikter, foton, upplevelser mm att dela med mig av, och har haft även under hela min "tysta" tid. Jag VET att det finns en hel del som "trots att" jag varit tyst, har besökt min blogg ändå. Det har glatt mig, de få gånger jag tittat ut och sett statistiken. Tiller som har brukat följa min blogg stadigt så hoppas jag här att jag nu kan säga, Välkommen, nu är jag tillbaka.
 
Jag önskar er alla en härlig fortsättning på veckan.
 
Nu blire soffa för mig, o kanske lite popcorn :). Min Lina och hennes två barn, mina älskade barnbarn, har varit här med mig nästan hela dagen. Vi har haft det så mysigt <3. Finns inget underbarare än att få umgås med mina döttrar och småttingarna. Älskar dem sååååå <3<3<3
 
Ses snart igen ; )
 
Kram ♥
 
Mia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sommar, filosofiska små tankar om årstiderna o lite foton från stugan<3

 
 
 
Howdie ;)
 
 
 
Idag måndag, sängen, soffan, sängen, soffan. Har knappt orkat svara i telefonen. Det har verkligen varit mkt intensivt för mig en period nu, men jag har trivts. MEN skillnaden mellan mig o många av er, jag är inte frisk. När man är frisk och har en intensiv period, så återhämtar man sig snabbt, och för mig tar det mkt lång tid. Det är detta som ofta gör det så svårt, dels för mig själv att sätta mina egna gränser, och dels för att mina vänner och också familj ibland har svårt att förstå sig på hur jag funkar. Därför tror jag att många i min situation känner sig ensamma ofta. Man förmår inte åka omkring och göra en massa saker, o orkar heller inte hälsa på sina vänner så ofta. Sen får man ett ryck, och passar då på att göra ALLDELES FÖR MYCKET istället. Så blir det i alla fall för mig. Min skaparglädje och min människokärlek, och min upplevandelust mm, gör att jag emellanåt däckar totalt, tyvärr för ofta, o då blir ensamhetskänslan väldigt kluven, dels behöver jag vara ensam mycket de perioderna, mkt tystnad o lugn, men dels så fylls jag också samtidigt av sorg ibland, just för att jag känner mig så ensam. DUMT!
 
 
 
 
 
 
 
 
Sommaren ÄR just nu :). Hur känner ni för den här sommaren? På vårarna brukar vi ju ofta prata mycket om, hur ska den här sommaren bli? Kommer den att regna bort som vanligt, eller?
 
Vet ni, förr om åren så hade jag så svårt med alla årstider utom just somrarna, och ibland var inte de bra heller, så då var ju inget bra ;). Men med åren så har jag så helt ändrat uppfattning. Okej, vintern har jag inget till över för, i alla fall inte mellan januari o april.
 
Om jag börjar med hösten. Förut tyckte jag den var fruktansvärd, allting bara dog. Alla löv föll av träden efter en kort färgsprakande tid, och hela naturen blev grå o trist, dimmig, kylig, våt, och värken drog om i kroppen massa extra varv. Okej, det gör den nu med. Men vet ni vad som förvandlade mitt sätt att tänka kring just hösten? Minns det året då vi tvingade oss ut på en höstpromenad. Okej, solen sken faktiskt, men det var trots allt höst och det räckte för att deppa ihop. Jag måste iochförsig erkänna att jag innan det älskade skogen, men mest som betraktare utifrån. Där gick vi på stigen och plötsligt dyker det upp ett helt landskap av kantareller framför oss. Jag kan inte med ord beskriva den märkliga glädjekänsla jag fick då. Vi plockade och plockade, i stort sett varje dag när det inte regnade, och den hösten fick vi kring 200 liter kantareller :). Sen efter det så hade plötsligt höstarna fått ett oerhört betydelsefullt innehåll. Glädjen i att vara ute i skogen, uppleva naturen på nära håll och också hitta dessa underbara kantareller. Och inte minst uppleva en märkligt stark Gudsnärvaro i skogen. Märkligt! Så, hösten älskar jag numera<3
 
Vintern då. Ja, kantarellglädjen sitter ju i ända fram till att snön kommer, då dör svampen i skogen, och det brukar bli ganska lagom till 1:a advent. Och första advent, mina vänner, då blir det jul hos Mia :). Alltså, då menar jag verkligen det. Den helgen åker allt fram. Adventsljusstakar, stjärnor, dukar, julpynt, julskivor och inte minst julgran :). Ja, det är sant! Men fatta vad härligt, dels så slipper jag stressa sen fram till jul med "allt som ska göras", för hos mig är det redan gjort :). Sen det där med julstädning. En del människor blir som helt tokiga innan jul, det ska putsas fönster och städas så otroligt mkt extra än alla andra veckor på året? Jag städar som vanligt och det blir så bra så, som Pippi Långstrump brukar säga :). Och under heeeela december månad så kan jag alltså ta det lugnt och bara njuta av julfriden och känslan av dofter, lite julbak o bara mys, medan de flesta andra jagar omkring. Nåja, jo, så förvintern, alltså direkt efter svampplockarglädjehöstarna ;), så njuter jag av adventstiden. Det är ju julmys för mig ända fram till och med den 3 januari som är min födelsedag :). SEN ...
 
....ja, SEN kommer det stora mörkret, den svåraste perioden för mig, med mest värk, svåraste utmattningarna. Då tar jag mig periodvis inte utanför dörren. Jan-april, då faller många tårar från mina ögon. Då har jag svårt att finna ljuset.
 
Våren, april, maj, då när jag tar med mig den första kaffekoppen ut, sitter på trappan eller tar med mig fika till stugan och sitter på min bryggkant och pillar lite på den snart bortsmälta isen, o lyssnar på fåglarna som börjat komma. Jag hittar min första tussilago och blir överlycklig. Tar hem den och sätter den i en liten kopp med vatten på bordet. Ljuvligt. Då brukar jag tänka, nu du elaka vinter, nu finns ingen återvändo. Nu är våren här!
 
Å sommaren .... <3<3<3, det är min tid. Jag tycker inte så mkt om regn, men passar på att vila de dagar det regnar, istället för att gnälla på eländet. Det går ju inte att göra något åt i alla fall :). Sen när solek skiner, så skiner jag. Det är ljuvligt att få vara vid min lilla stuga och leva ut sommaren inuti, förena den med sommaren utanför. Värken finns, o Ja, det var lite filosofiska tankar som bara dök upp precis nu i skrivande stund. Nu tänkte jag att jag ska dela med mig av lite foton från sommaren. Hoppas min glädje syns i bilderna<3
 
 
 
 
 
 Min älskade lilla busplutt, Milo, mitt barnbarn<3
 
 
 
Min kära dotter Manda o vår lilla Snövit<3
 
 
 
 
Mina skaparhänder, när de upptäckt glädjen att få böka i jorden och plantera blommor :)
 
 
 
 
 
 
 
Utsikten från mitt soldäck vid stugan :) <3<3<3
 
 
 
 
Kära Lillebo<3
 
 
 
 
 
Vår svanmamma med den enda kvarvarande ungen i vår vik<3, här precis vid vår brygga<3
 
 
 
 
Alex till höger. Den flygande måsen är häftig. Den bilden kan tala mycket. Bara fantasin som sätter stopp.
 
 
 
 
 
 
Mina älskade förgätmigej<3<3<3
 
 
 
 
 
En av mina många blomarrangemang vid stugan <3<3<3
 
 
 
 
Nere i hamnen, fotat mot fören på en av de liggande båtarna
 
 
 
 
Trä och träd :)
 
 
 
 
 
Månen en klar och härlig sommarkväll
 
 
 
 
En abborre på kroken :)
 
 
 
 
 
He he, typiskt lata jag, när jag inte orkar stå o fiska längre, så kan man ju lägga ut filten, hälla upp en kopp kaffe och kasta ut. Det går det med ;)
 
 
 
Robban o en granne fiskar från båt
 
 
 
 
Här har vi besök av min syster Inger och hennes Bengt. De kom dit med husbil, o sov över där i den bredvid min stuga. Jättefin dag o kvall + morgon hade vi tillsammans<3<3<3
 
 
 
Nä, trodde jag skulle orka lägga in mer bilder, bl a bilder från Torpkonferensen, men det får bli nästa sväng. Nu ska jag sova. Önskar er alla en gooo natt, och fina drömmar. Vet att det finns någon som älskar dig, oavsett.
 
Avslutar här med ett foto från igår, söndag, när vi var och hälsade på min älskade mamma i Gävle. Jag fick fylla på mycket kärlek i hennes goda hjärta och jag fick ta emot mängder av kärlek från henne. Lilla mamma<3<3<3
 
 
 
 
 
 
 
 
God bless you all<3<3<3
 
Mia
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lördag 16/6-12




Sommaren är här :), men ännu saknas den där sköna värmen i skuggan. Fortfarande kallt där, tycker jag i alla fall. Men en sak måste jag säga, vi har haft otrolig tur med vädret både förra lördagen då Manda hade studentbal på Kilafors Herrgård, o igår, fredag, då hon tog sin efterlängtade studenten. Solen sken dessa båda dagar. Underbart! Men tyvärr kommer bilderna från balen o studenten i mitt nästa inlägg här. Hade lite andra foton i kön som jag lägger in just nu. Här kommer de :).






Här är vår lilla goa Snövit i famnen på Alex. Njuter av kvällssolen på balkongen :)<3






Sommarkväll <3






... Foto: Amanda Arrheden







Min älskade lilla Milo<3. Mommos hjärta<3







... Foto: Amanda Arrheden







... Foto: Amanda Arrheden







Amanda vid middagsbordet på balkongen<3







Manda<3<3<3







Balkongblommor







Pyssel med att sätta blommor o dona med sommaren, och sen sätta sig ner med en kopp kaffe .... mmmm, det är inte fel <3







Alex på balokongen med Snövit<3







Sommar<3







Sommarkväll<3







Manda o Snövit<3







En av måååånga blomgrejer vid min älskade stuga. Det var tungt arbete, men sköööönt när det var klart<3<3<3







Utsikten från min lillstuga. Längst ner, den mörka linjen är räcket till soldäcket<3







En svala vid stugan<3







Fotat från stugan. Härligt paradis också för fåglar, inte bara för mig :) <3







Vid stugan<3







... stugan<3 (innanför skärmen är mitt utekök) <3







Min mammas älskade växter som jag räddade från huset innan det revs.






Stillheten är ljuvlig här<3, och kvällslugnet en ljummen sommarkväll är läkande. Här kan jag njuta vid min egen brygga<3<3<3






Foto: Amanda Arrheden


Den stora blomplanteringsdagen till ända, och jag får andas ut, och blicka upp emot himlen av tacksamhet till Gud för denna vackra plats som är min egen<3






Foto: Amanda Arrheden

Jag ÄLSKAR att se ut så här om mina händer, jag ÄLSKAR att känna jord och naturens ingredienser i mina händer. En gång har jag provat att använda trädgårdshandskar och jag säger bara: Aldrig mer! Att få uppleva känslan av att vara ett med naturen, får mig att uppleva närheten till Gud på ett påtagligt sätt. Det ger mig en helig stund med skaparen själv<3<3<3


Ja, nu sitter jag här i min soffa och ser på klockan. Hon är strax efter 21.30. De två veckorna som gått nu sen jag kom hem från Alfta Rehab har varit galet späckade med göromål inför Mandas bal o student och en hel del strul med annat. Naturligtvis har det påverkat min kropp som inte är riktigt frisk, och det har tillfälligt ökat mitt stresspåslag, så jag är tvungen att äta mer mediciner nu än i vanliga fall. Hoppas snart få landa i nån form av lugn.

Men redan på måndag ska jag åka ner till Örebro, (mitt andra hem kan man säga), hos min bror med familj. Där kan jag slappna av o vara mig själv och få glädjas över de stunder jag får tillbringa med dem, o där får jag också möjlighet till lite stillhet för mig själv (ibland). Inte denna gång :). Jag kommer att vara med min bror på Torpkonferensen hela veckan. Vi kommer att pendla mellan Sköllersta och Torp. Han är ju konstnär och pastor/teolog, och ska ha ett stort tält där (mitt tält, 5 ggr 8 meter=40 kvadrat). Där ska han måla tavlor och samtidigt ha utställning av lite av hans konst. Vi kommer också ha lite enkel fika och finnas till för samtal med dem som vill och behöver. Känns bra att få vara där med honom o vi kan hjälpas åt med den sociala biten med människor som kommer. Det handlar om många tusentals personer som finns i området under veckan. Ser mkt fram emot det. Hoppas bara jag håller ihop. Ber Gud om ork<3<3<3

Önskar er nu alla en god natt. Glöm inte att det finns en som älskar dig, som känner dig utan och innan. Även om du ännu inte känner Honom så är det en sanning.


God bless you all<3<3<3

Mia






















4 Juni


Hej på er<3. Hoppas att dagen börjat och kommer att fortsätta vänligt mot er alla. Min dag har börjat med svår smärta i kroppen, men med ett leende på mina läppar. Hur kan det hänga ihop? Faktum är att det är en möjlighet för oss alla. Nu påstår jag verkligen inte att alla mina dagar börjar med ett leende, i synnerhet inte när smärtan, eller feber o utmattning tar musten ur mig, men jag påstår att det är något vi alla kan träna på, att leva i nuet, och finna både lycka och inre lugn o glädje TROTS allt vi har att kämpa med. Jag har fått mycket dyrbara redskap till detta på Alfta Rehab. Jag hade hunnit en lång bit på vägen redan innan det, men har fått ytterligare visdom och vägledning som kan hjälpa mig till ett mer positivt och livsbejakande liv. Jag MÅSTE nödvändigtvis INTE bli helt frisk för att få uppleva glädje. Den finns där, precis där jag står, närmare än jag tror, i mig, om jag accepterar mig själv i den situation jag är i och om jag kan lära mig att älska mig själv för den jag är, utan att behöva prestera fram ett värde.

Det är lika med dig, oavsett vad du bär på. Du är en pärla, kanske lite oslipad, som jag är, men ändå så dyrbar, just bara för att du är du.

Jag vill verkligen uppmuntra er som kan och har möjlighet, att besöka, söka till, önska, att få komma till Alfta Rehab en period. Det är läkedom för hela människan.


♥♥♥




Här är jag o lille Milo, mitt barnbarn, häromdagen när jag kommit hem från Alfta. Kan bara säga "MAGISK KÄRLEK".







Mina två älskade döttrar, Amanda o Lina <3







Mamma fyllde nyss 79 år, o igår var jag, Robban, Alex, Manda o Lina där o firade henne. Vi hade inte träffats på tre veckor och mamma blev så glad<3<3<3. Hon fick en fin somrig tröja, o vita sommarbyxor av oss. Vi köpte en jättefin blomgrupp med, i en stor rosa kruka. Precis när vi kom dit och stod utanför mamsens dörr så går botten ur papperskassen och blomkrukan går i bitar och blommor, stenar och jord över hela golvet!!!
Nåja, vi fick låna en fin glasskål av personalen, så det ordnade sig ändå... men så typiskt!
Här på bilden, mamma i sängen, Lina i blått, jag, och sen Manda bakifrån.








Nu har jag nyss varit iväg till keramiken och hämtat det som var färdigbränt nu sista omgången före sommaren. Åh, vad jag kommer att längta efter alla måndagar med gänget, innan vi börjar igen till hösten<3







Här är en "blomväska" i keramik, som ska stå på en stubbe vid stugan med blommor i. Glasyren som är på ska vara fläckig, så ni vet :)







Keramiktulpanvas i stengods (kork)







En del ur min serie med korkstengods. Har kaffekopp med assiett också, och flertalet grejer jag gett bort och sålt någon.


Nu vill jag önska er alla en fantastisk dag. Hur den än började så kan den bli bättre.

Carpe Diem = Fånga dagen

Carpe Punktum = Fånga ögonblicket


♥Kärlek♥

Mia



















Regn och solsken






Här fick jag härligt besök på Alfta Rehab på Mors dag :) <3<3<3. Presenter o grillning och massa solsken ute på bryggan. Underbart!








Mmmmmmm........ (Foto:Manda)







En dag att minnas för livet :) (Foto:Manda)







Underbara natur, i underbara Alfta<3<3<3







...






Manda o jag sjöng o myste så pass <3<3<3 (Foto:Manda)






... (Foto:Manda)






Du och jag Manda, tror jag det, du och jag mamma <3 (Foto:Alex)






<3<3<3 (Foto:Alex)







Härliga Magdalena i lila, o glada Annika, några ur personalen, fixar grillningen när vi i rehabgruppen grillade pinnbröd. Hur mysigt som helst! <3






Inget är som att äta utomhus, sommarkänslan var 100% på topp denna härliga dag.







Mys, mys :) (Fotat av en av mina rehabvänner)






Utanför ett av de charmiga husen på Rehabområdet, o en gokisse som vi såg varje dag :)







Lite bilder inifrån det som var mitt hem i tre veckor<3. Här del av matsalen/restaurangen.






...







...







...





En liten pyttedel av vår jättealtan där vi ofta satt när solen värmde<3, o i den soffan låg jag ofta o vilade och läste, eller bara umgicks o hade det mysigt med mina härliga vänner<3







...







... (Fotat av Tina i köket)







Här är jag o en del av mina goa vänner, från vänster Carina, Birgitta, jag, Anna o Pia <3 (Foto:Tina)







Jag o goTina som jobbar i köket. (Foto: Joel, kock)?






Lite bus med en av mina vänner. På bild också Tina o vår goe kock Joel :) (Foto:Rehabvän)







Bus, bus ;) (Foto:Rehabvän)







Snygg-Erik ....öhhhh, nä, vad sa jag.... SNYGG-JOEL, menar jag ;)







Tina, jag o Joel (Foto:Rehabvän)






... (Foto:Rehabvän)






Här är vår te o kaffehämtningshörna. Dygnet runt självservering. Härligt!!





Receptionen, och i korridoren rakt in var mitt rum en bit in på höger sida. Otroligt trivsamt!






Receptionen fotat från entrén





När ni tittar på följande bilder från vår vackra natur, hur kan man ens tänka sig att förneka att någon medvetet skapat allt det vackra? Njut!





Underbar promenad, här med vännerna Pia och Anna<3






...







...







...






...







...






...







...







...






...







...






...







T v Anna, t h Linnéa och i mitten vår goa sjukgymnast Stefan.







...






Nu är jag hemma, och det känns både bra, konstigt, ledsamt och roligt. Längtar så mkt till att få återvända till Alfta v 32 på återuppföljningsvecka med hela gänget. Joag kommer också att återvända dit en vecka varje vår, med eller utan ekonomisk hjälp. Jag har kommit på att jag är värd det :).





Idag gjorde Manda o Alex maten medan jag fick VILA. Middagen inspirerades av allt jag berättat om den goda o nyttiga mat jag ätit på Alfta :). Härligt! Så nu blir det mkt nyttigt här hemma framöver. Kula att ungdomarna hänger på!

Nu är det dags för natt nr två här hemma :). Önskar er alla en god natt, och skickar ut varma kramar till er alla ute i cyber<3<3<3

Mia



♥♥♥


Onsdag 30 maj -12







Sitter här vid vår allmänna dator utanför matsalen och skriver. Vågar inte gå och lägga mig än. Den senaste natten var så svår och jag känner mig rädd att möta denna natt. Jag vill inte åka hem på fredag. Jag vill träffa de jag längtar efter, man aslippa åka hem. Jobbig känsla. Jag har haft svår ångest nu i två dygn. Känns inte okej att känna så här.

Här på Alfta Rehab har jag nu snart varit i tre hela veckor utan uppehåll. Här har jag fått uppleva en period av omtänksamhet, empati och sann vänskap, och mycket, mycket mer. He he.... på ett sätt skulle man kunna jämföra det med ett seriöst "Big Brother", hur man nu kan komma på den tanken att jämföra det :), men jag menar "den skyddade atmosfärren" vi upplever här. Vi lever liksom i ett och samma hus, på samma gård, vi är tillsammans i stort sett hela dagarna förutom de enskilda mötena med våra personliga sjukgymnaster mm. Vi äter alla måltider tillsammans, vi är tillsammans på kvällarna, vi skrattar väldigt mycket, men också gråter tillsammans. Vi är helt enkelt som en stor familj här, och den upplevelsen är magisk. Jag kommer att sakna den nåt hemskt.



Idag fyller min älskade mamma år. Önskar jag hade kunnat få hålla om henne idag. Känner dåligt samvete att jag inte har kunnat vara hos henne på hennes egen dag :(. Lilla mamma. Ingen har varit och firat henne idag. Hon fyller 79 år. Ska åka till henne i helgen. Förmodligen blir det på söndag. Hoppas orka. Lite rädd för reaktionen i min kropp och själ när jag kommer hem härifrån.

Till veckan hoppas jag orka inhandla typ 5 stora jordsäckar och massvis med blommor och åka ut till min älskade lilla stuga och plantera och göra klart mitt paradis för sommaren. Hoppas att min ångest kommer att lägga sig, så jag kan våga sova i stugan och utnyttja den som jag vill och längtar efter. Det är inte klokt hur handikappad man blir av värk, utmattning och ångest.



Nu ska jag försöka sova. Gonatt alla älskade vänner<3<3<3


Fredag 25/5 En ny dag <3


Dagarna går så fort, alldeles för fort. Nu är det fredag och jag har bara en hel vecka kvar här på Alfta Rehab. Känns skönt att ändå veta att jag, o hela min grupp ska tillbaka hit en vecka till, v 32, för uppföljning. Skulle kunna bo här, ärligt!!! Inte bara för alla service, god mat och omvårdnad o värme, utan för helheten i allt som finns här, atmosfären, människorna, närheten till naturen och friheten som föds ur allt detta. Friheten inombords.







Bl a får jag hjälp med min besvärliga tennisarmbåge, som ingen annan lyckats hjälpa mig med. Tejpen som min sjukgymnast sätter på är som trolleri. Ingen smärta alls i armbågen när tejpen sitter där, men kommer omedelbart tillbaka när tejpen tas bort. Här på bilden har jag precis tagit av mig tejpen efter några timmar i solen :)).








Jag o min nya govän Linnéa var på byn och choppade lite :). Tyckte jag behövde lite blänk o få känna mig lite fin :). Tyckte jag var värd det :), så jag köpte det här fina halsbande och örhängena. Kändes roligt! Jag har nämligen glömt allt sånt hemma.








Den här härliga, somriga tröjan köpte jag också. Superskönt tyg, som att gå omkring i nattlinne/pyjamas ... eller, tänk om det ÄR en pyjamas... hi hi .... NÄDÅ :)







Spejsat foto på mina fötter :). Var ju så smart att jag köpte nya skor när jag skulle åka hit, och som ett brev på posten kommer massa små skavsår, så därav alla plåster. Men det såg lite kul ut, tycket jag :)





GoPia <3







Här är jag o min nya goa vän Pia. Här i bassängen avslutar vi ofta våra dagar, i lugn o ro. Underbart!!<3<3<3





Nä, nu kan jag inte ligga här o slöa längre :). Nu ska jag iväg på Mindfulness med en del av gruppen. Intressant. Psykologen håller i det. Sen ska jag till sjukgymnasten och få lite hjälp med akut ryggsmärta, sen lunch, sen sjukgymnasten igen, o då blir det förhoppningsvis gåband i gymsalen. Sen lunch.


Önskar er alla en jättefin dag.

God bless you alla<3<3<3

Mia




Om

Min profilbild

Mia

Jag har två fantastiska flickor. Jag har också två underbara barnbarn, en liten pojke på snart tre år, Milo, och en liten flicka, Stella, som snart blir ett. Mitt förflutna är brokigt. Livets stormar har satt sina spår, och format mig till den jag är idag. Jag älskar människor, i synnerhet de som vet vad smärta är, de som har kämpat och någonstans ändå funnit styrkan, alltså andra maskrosblommor. Min styrka i livet är Gud. Han är den ende som stått fast, som gett mig ett uns av trygghet. Min andra styrka jag haft i livet har varit min älskade mamma. Hon har varit den enda människan som alltid funnits för mig, trots allt och genom allt. Men sen snart sex år tillbaka så ligger hon halvsidesförlamad efter en mycket stor stroke. Det är min stora kamp, att orka leva med att mamma inte är densamma längre. Jag upplever att jag succesivt blir en helare människa inombords. Jag har lärt mig, att försonas med mitt förflutna, och att det är vägen till ett helare och sannare liv. Min glädje är familjen och att få sjunga (längesen nu) och skapa. Jag älskar att arbeta med keramik, måla, författa, och tonsätta, möta nya människor, samtala om det viktiga i livet och vara ute i naturen, sitta på bryggan o meta en ljummen sommarkväll och mycket annat. Det värsta jag vet är ytlighet och materialism. Det är jag befriad ifrån. Att beröra och bli berörd är det viktiga. Min tro är hos Jesus. Han har bevisat många gånger för mig att Han lever. Att Han gav sitt liv för mänskligheten trots sin oskuld, det är det allting handlar om, det är korset och Hans försoningsverk där som gör det möjligt för mig att finna Gud. Jag är kristen men är inte trångsynt som många andra kan vara, tack och lov. Jag tror också på att människan är en helhet, att kropp och själ hänger ihop och att vi bör förstå det för att kunna lära känna oss själva och andra människor på rätt sätt, och för att bli hela i vår trasiga värld. Jag jobbar med att leva i nuet, att vara sann mot sig själv, mot alla. Försöker bli bättre på att "Carpe Diem- Fånga dagen" och till och med "Carpe Punktum- Fånga ögonblicket", vara närvarande i mig själv och i mötet med andra människor. Försöker lära mig att leva helt enkelt. det är inte så lätt om man bara lärt sig överleva, ta sig igenom det hårdaste motstånd, asfalten, växa där ingen näring finns, öknen, och ändå på något sätt lyckats blomma. Det är ett mysterium med en asfaltsblomma, med en maskros. För de flesta är de ett ogräs men jag älskar den, det är jag, och den påminner mig om styrkan som finns inuti, trots allt. Förakta inte asfaltsblomman. Dess livskraft är större än ängens skönaste blomster och vackra som få, inuti. Så du, du som upplever dig själv som en maskros, en som försvinner i mängden och känner dig värdelös, kom ihåg att du är unik, stark och vacker. Låt ingen få dig att tro något annat. Han som skapade liljan har också skapat dig. Maria

RSS 2.0