Ökenblomman

En levande asfaltsblomma med allt vad det innebär, det är jag.

Söndag 19/12 2010 fjärde advent



Julglädje <3



Kära vänner, tänk hur livet är, man går över berg och dalar, ser solen, regnet. Man skrattar, gråter, hoppas, våndas, tror och tveka, älskar och sörjer. Allt ingår i paketet livet, det som är en verklighet när man är människa. Det finaste är att vi själv kan välja om vi vill gå vår livsväg ensam eller tillsammans med Gud. Vi kan också välja om vi vill vara goda eller onda människor. Vi kan välja att vara vänliga och kärleksfulla, försonade med allt gammalt elände vi bär på eller fulla av bitterhet. Att bli en fri människa inombords är omöjligt i egen kraft, men tack och lov så finns en som kan och vill hjälpa oss, Jesus.

Nu väntar vi på Hans födelsedag, julafton. Så lätt det är att glömma bort Honom i allt som vi fyller våra jular med. Jag påminner mig själv ständigt om varför vi firar ju egentligen, och vi, i vår familj läser alltid julevangeliet tillsammans någon gång under julaftonskvällen, och ber tillsammans. Det är en skön och viktig stund för oss.

Redan i gamla testamentet, på ett flertalet ställen kan vi läsa om att Jesus ska komma. Det är mäktigt, tycker jag. Här är ett av de ställena:

Jesaja 9:1-7

Men denna mörka och hopplösa tid ska inte vara för alltid. Sebulons och Naftalis land har drabbats av Guds dom, men i framtiden ska dessa områden i Galileen och landet längs Jordan bli hedrat. Folket som vandrar i mörker ska få se ett stort ljus. Över alla dem som bor i dödsskuggans land ska ett klart ljus lysa. Israel ska bli mäktigt igen och fyllt av glädje. Man ska glädjas som under skördetiden och som när man efter en vunnen strid delar upp krigsbytet. För Gud ska lossa kedjorna som binder hans folk och bryta sönder piskan som misshandlar deras ryggar, på samma sätt som han besegrade midjaniternas stora här med Gideons lilla armé. På denna fridens dag ska det inte längre något kvar som påminner om krig. Allt sådant ska brännas upp, skon som krigaren bar i striden, och manteln som sölades ner av blod.
Ett barn har blivit fött åt oss. Vi har fått en son av kunglig ätt.Regeringsmakten ska vila på Hans axlar, och han ska kallas "Underbar rådgivare", Mäktig Gud", "Evig Fader, och "Fridsfurste". Hans väldiga fridsrike ska aldrig upphöra att växa.Han ska regera från Davids tron i fullkomlig godhet och rättvisa, och han ska låta alla nationer i världen få uppleva rättvisa och fred. Detta kommer att ske därför att Herren, härskarornas Gud, har bestämt det.









... och lång långt senare sker detta:



Lukas 2: 1-21

Jesus föds


Vid den tiden beslutade den romerske kejsaren Augustus att alla innevånare i landet skulle registreras, så man kunde beskatta dem. Detta gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien.
Var och en fick då resa till sin hemstad för att registrera sig. Eftersom Josef tillhörde den kungliga släkten måste han resa från staden Nasaret i Galileen till Betlehem i Judeen, kung Davids stad. Han tog med sig Maria, sin trolovade, som nu väntade barn.
Medan de var i Betlehem blev det dags för henne att föda, och hon fick en pojke. Hon svepte om honom och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem i världshuset.
Samma natt var några herdar ute på fältet utanför staden och vaktade sina får. Plötsligt stod en ängel framför dem, och Guds härlighet lyset omkring dem. De blev fruktansvärt rädda, men ängeln lugnade dem.
"Var inte rädda", sa han. Jag kommer till er med en fantastisk nyhet, och den gäller alla! I natt har Frälsaren fötts i Betlehem. Han är Messias, Herren. Ni kommer att känna igen honom på att han är lindad och ligger i en krubba." Plötsligt var ängeln omgiven av en himmelsk armé av änglar som lovprisade Gud. "Ära ske Gud i höjden", sjöng de, "och fred på jorden bland människor som han älskar."
När alla änglar hade farit ifrån dem upp till himlen, sa herdarna till varandra: "Kom! Nu går vi till Betlehem! Vi måste se det fantastiska som hänt och som Herren har låtit oss få veta!"
De sprang till staden, och hittade Maria och Josef och barnet i krubban. Herdarna berättade för alla vad de varit med om, och vad ängeln sagt om barnet. Alla häpnade över herdarnas ord, men Maria behöll allt som hänt för sig själv. Hon lade det noga på minnet och tänkte ofta på det.
Herdarna vände sen tillbaka till sina får. De tackade Gud för allt de hade fått se och höra, precis som ängeln hade sagt.
Åtta dagar senare när pojken omskars, fick han namnet Jesus, det namn som ängeln gav honom innan han ens blivit till.





Kära vänner, Här har Jesus fötts. Vilken underbar nyhet och vilken gåva från Gud. Tänk om vi till fullo kunde förstå Guds kärlek till oss i det att Han sänder sin son ner till jorden för att en gång för alla ge oss vägen till livet, till Fadern, genom Jesu försoningsdöd på korset.

I gamla testamentet finns även profetiska beskrivningar från Jesu liv och hans död. Ett av ställena som tar upp det är:

Jesaja 53

Men vem vill tro vårt budskap! Vem vill lyssna? För vem ska Gud uppenbara sin frälsande kraft? För Gud var han som ett färskt , grönt skott, som sköt upp från en rot i en torr och steril mark. Men i våra ögon var han inte på något sätt tilldragande. Det fanns ingenting hos honom som behagade oss. Vi föraktade honom och övergav honom, han var en sorglig syn, drabbad av lidande! Vi vände honom ryggen och såg åt ett annat håll när han gick förbi. Vi avskydde honom och förstod inte vem han var.
Ändå var det vårt lidande han bar och våra sorger som tyngde honom. Vi trodde att hans lidande var ett straff från Gud för hans egna synder, men det var för vår skull han blev sårad och slagen. Han blev misshandlad för att vi skulle få frid. Han blev straffad, men vi blev friade! I hans sår finns helande för oss! Det var vi som gick vilse som får. Det var vi som lämnade Guds stigar för att gå våra egna vägar. Ändå lade Gud alla våra skulder och synder på honom! Han var pressad och plågad, men ändå sa han inget till sitt försvar. Han var som ett lamm, som förs bort för att slaktas. Och som ett får styr tyst när man klipper det, så stod han tyst framför dem som dömde honom. Från anklagelser och rättegång förde de bort honom för att dödas. Men vilka bland folket insåg den dagen att det var deras synder han dog för? Vem förstod att han led i deras ställe? Han begravdes som en brottsling i en rik mans grav, men han hade inte gjort något brottsligt, och han hade aldrig sagt ett ont ord.
Men det var ändå Herrens plan att krossa honom och lägga detta lidande på honom. När han väl har offrats för synden, ska han få många arvingar.. Han ska få liv igen, och Guds plan ska ha framgång genom honom. När han ser resultatet av sitt lidande ska han känna sig tillfreds. På grund av vad han, min rättfärdige tjänare, har gjort ska många bli rättfärdiga inför Gud. Han ska bära alla deras synder. Därför ska jag ge honom all den ära som tillkommer den som är stor och mäktig, för han har gett sitt liv i döden. Han betraktades som en syndare när han bar mångas synder och ingrep för deras skull och bar fram deras sak inför Gud.



Detta skrevs århundraden före Jesu födelse. Visst är det fantastiskt! Detta är julens unnderbara budskap! Och vänner, det bästa av allt är att allt detta inte är en saga. Det är verklighet. Jesus lever! Låt oss ta in detta till fullo och låt denna julen bli en högtid då vi med våra liv får fira Jesus. Låt Guds godhet få genomsyra oss till fullo, så vi får vara spegelbilder av Honom, han som var och som är och alltid kommer att finnas.

Gud välsigne oss alla<3

Tack Gode Gud för Jesus, för Golgata, för segern och för livet vi har fått ta emot genom försoningsblodet, i Jesu namn. Amen.

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Jane Josephson
skriven :

Hej!

Jag och en kursare ska skriva en c-uppsats om maskrosbarn...

Skulle du kunna tänka dig att eventuellt ställa upp för en intervju?



Med vänliga hälsningar Jane