Ökenblomman

En levande asfaltsblomma med allt vad det innebär, det är jag.

Psykiska funktionshinder

 

Om livets mörka sidor av olika anledningar tar över i vårt tankeliv, kan vi bli s k psykiskt funktionshindrade. Vi kan inte längre fungera som tidigare, på vårt arbete eller i vår sociala miljö.


Det finns olika faktorer som kan framkalla dessa ”funktionshinder”, om vi blir arbetslösa eller förlorar en nära anhörig, eller kanske blir allvarligt sjuk. Då rubbas vår psykiska balans. I dessa situationer är orsaken tydlig, alla kan se och förstå varför personen mår så dåligt. I andra fall kan orsaken vara osynlig, kanske ligga i personens undermedvetna, ev bortträngda minnen av svår grad sen barndomen. Något som växer fram och kan förvärras med åren. Här är det viktigt att personen har stöd och hjälp. Det är viktigt att en bra behandlingsform finns för just den individen. För att resultatet ska bli så positivt som möjligt är inställningen i samhället viktigt.


Eftersom det inte finns någon klar gräns mellan att vara ”frisk” och ”psykiskt sjuk” är det inte lätt att ställa en diagnos. Men om en människa mår bra eller dåligt är lätt att se, och om vi fungerar anpassat och inte skadar vare sig en själv eller sin omgivning. Vi utgår alltså från de symtom som visas för att ställa rätt diagnos. Risken vid diagnostisering är att fastna vid patientens ”sjuka” sidor och bli blinda för de ”friska”. Vad som är ”normalt” och ”onormalt” beror på vilket samhälle och i vilken kultur vi lever i. Det beteende det stora flertalet har räknas därför som normalt.

  

Ett psykisk funktionshinder är:

Neuros – Personligheten är bara delvis störd. Stark ångest är vanlig. Enligt det psykodynamiska perspektivet uppkommer neurosen genom störningar i relationen till betydelsefulla personer vid treårsåldern. Den period då ett svartsjukedrama utspelar sig mellan barnet och föräldern av samma kön. Då är de klara gränserna färdiga mellan den yttre och inre världen. Försvarsmekanismerna och jagets funktion är också utvecklade då.


Ordagrant översatt betyder ordet neuros – nervsjukdom. Störningar utan organiska orsaker.


En person med denna diagnos fungerar ofta helt normalt i vardagslivet. Men ängslan, ångest, fobier, tvångstankar och tvångshandlingar som kan fängsla en neurotiker är mycket plågsamt. Det är inte heller lätt att bota.


Neuroserna uppstår av starka inre konflikter som till största delen är bortträngda och grundlagda i en tidig ålder. Dessa konflikter finns kvar i oss på omedveten nivå och yttras i form av ångest, eller andra symtom, när det egna jagets försvar inte fungerar.


symtomen är jagets försvar mot ångesten. Dessa symtom kan på ett sätt vara en fördel för neurotikern. Genom att tänka på symtomen försvinner ångesten. Det kallas för ”primärvinst”. Om personen mår väldigt dåligt syns det i hans omgivning, människor visar större hänsyn och ställer mindre krav etc är det också en fördel för den neurotiske. Det kallas sekundärvinst.


Hur behandlas neurosen? Den psykodynamiske pysokologen bahandlar neuroser med insiktsterapi. Målet är att patienten ska förstå orsaken till sina problem, få insikt i de omedvetna konflikterna bakom symtomen. Freuds psykoanalys är en sådan form av bahandling. En annan terapiform är korttidsterapi, som också har som mål att patienten ska få insikt om problemen.


Tvångsneurotiker är svårbehandlade med insiktsterapi p g a att de gärna intellektualiserar och skiljer på känsla och tanke. Det är svårare med dem att gå in i en mer djupgående bearbetning.

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: