Ökenblomman

En levande asfaltsblomma med allt vad det innebär, det är jag.

Ur "Källor i öknen" av Mrs.Chas.E.Cowman + egna tankar






"Trösta, trösta mitt folk, säger er Gud." (Jes. 40:1)



Bli en rik tröstare.
Det hörde till profetens mission. Världen är full av bedrövade hjärtan. Du behöver fostras för denna stora uppgift, och din fostran kräver ett högt pris. Du måste genomgå samma lidanden, som sargar och sliter i oräkneliga hjärtan. På grund av det/därför kommer ditt eget liv att likna ett sjukhus, där du blir undervisad i den gudomliga konsten att trösta. Du får se dina egna sår blöda medan den store läkaren genom att förbinda dina sår lär dig att ge förstahandshjälp åt de sårade du möter. Möjligt att du står frågande inför det lidande du nu genomlever. Vänta tills tio år gått, och du ska möta många som är i samma betryck. Du ska få tala om för dem hur du lidit och blivit tröstad och genom det ge dem det tröstemedel som du fått av Herren. Då du möter den ivriga blicken och ser, hur det gryende hoppet jagar bort förtvivlans skuggor från själens himmel, då ska det bli möjligt för dig att förstå ditt genomgångna lidande. Och du ska med tacksamhet till Gud minnas det svåra och de tunga bördorna, som beredde ditt hjärta att förstå och hjälpa de olyckliga.



Vem helar bäst en själ som är bedrövad
om ej en kristen som varit prövad
Var finner du i sorgen och i smärtan
                        en modersfamn, om ej i brustna hjärtan                       

E.Gustafson


-------------------



Detta är sant. Författaren ovan har verkligen slagit huvudet på spiken som man säger. Kanske är det inte detta vi kristna vill höra, och inte gärna vill tro på, att vi måste gå en så smärtsam väg för att bli detta dyrbara redskap i Herrens händer. Men jag är villig att stryka under sanningen i vartenda ord här.

Jag är själv ett levande vittne till hur svår vägen till denna Gudstjänst är. Jag är också ett vittne till den ofattbara glädje som kommer när man förstår alla varför, när man äntligen inser att det finns en röd tråd som går igenom allt, när man får uppleva närheten till Jesus på ett sätt som kanske inte vore möjligt om inte livet varit så svårt. När man blivit så liten/ingenting i sig själv och så helt beroende av Gud för varje steg från morgon till kväll. Då är det något mycket dyrbart som föds inuti, och skattkistan öppnas, insikten om vem jag är, och mitt totala beroende av Honom. Där, då, i det skeendet kan Gud börja förvandla oss inuti, och forma oss för Hans högre syften.

Livet för en kristen bör vara att i allt, genom allt tjäna Honom. Han har redan, genom döden på korset gett oss allt. Våra liv är ämnade att leva för Honom.

Som författaren skrev ovan, att världen är full av bedrövade hjärtan. Vad gör vi åt det? Klappar vi våra medmänniskor på axeln och säger: Gud välsigne dig, broder, eller: jag ska be för dig! Visst, det är inte fel, men det räcker inte. Vi behöver lägga oss själva på Guds drejskiva och låta Honom forma om oss, som Han vill, vad det än kostar. Vi måste bli brukbara i Hans händer.
¨
Vi lever i en tid då stressen ökar och kräver mer och mer av oss små människor. Vi lever i en tid som blir mer och mer omänsklig, och behovet av skickliggjorda "tröstare" blir större hela tiden.

Är du villig att gå in i elden, för att formas till en av de viktigaste tjänsterna för Gud i denna tid? Får det kosta allt? Är du en ljummen kristen, eller är du en lärjunge.

Det kommer en dag, då vi alla blir tvungna att stå till svars för vad vi gjorde av våra liv, och om vi levde med Gud i centrum eller oss själva, om vi fanns till för de som hade det svårt. Tröstade vi? Hjälpte vi de behövande, tog vi oss tid att lyssna? Många frågor kan vi ställa oss var och en.

Till dig som sörjer just nu, eller lever med smärtor, fysiska eller psykiska, VET att om du vill så kan Gud förvandla dina omständigheter till skatter i Hans rike. Du får nu erfarenheter som du kan få använda senare för att hjälpa andra, för att få tjäna Gud och dina medmänniskor som en tröstare, som kan rädda liv. Våga lämna över dig själv och din nöd i Jesu händer, och du ska få uppleva att du blir välsignad och få känna Guds händer omkring dig. Han kommer då att skydda dig och bära dig igenom det svåra du går igenom.

Till någon:

"Du tror att Han har lämnat dig, men det är snarare tvärtom. Han älskar dig så innerligt och har valt ut dig till en tjänst för Honom som kräver "utbildning", en smärtans skola. Du kommer att gå vid Hans sida i fronten vid tidens slut. Han "bygger" i dig, skickliggör dig just nu. Tvivla inte. Du behöver inte vara rädd. Inte ett hårstrå på dig kommer att krökas. Skynda inte på. Herren är ständigt vid din sida. Vila i det.


"Trösta, trösta mitt folk, säger er Gud." (Jes. 40:1)

Gud, jag tackar dig för allt, för glädje och tårar, för prövningar och insikter. Tack Gud för att du gett mig ett perspektiv på livet som har fört mig närmare dig. Tack för att jag har blivit mindre och du större i mig. Tack för tröstens och hjälparens gåva som du givit mig, och för den "skola" jag fått gå. Jag ber dig, käre Jesus, att du ska "skola" många människor inför den framtid vi går tillmötes, till tröstare/hjälpare. Jag ber om förkrossade hjärtan bland Guds folk, så vi alla mer vänder våra blickar mot dig, Gud. Välsigna ditt folk, i Jesu namn. Amen.



Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Annika N
skriven :

Åhh det är så sant det du skriver och delar min vän! Genom våra lidanden och prövningar så kan vi själva få vara en tröst för andra! Upplever mycket av det själv i mitt eget liv efter att ha utstått mycket smärta, prövningar och tumult.... att nu så möter jag människor som själv är där... människor som går igenom liknande situationer... och mitt hjärta brinner för att just det - trösta! tack Maria för allt du delar, för den du är! Hoppas på att snart få möta dig personligen också, det vore en välsignelse! =) Allt gott till dig! Jag ber om styrka till kropp och själ, jag ber om glädje. DU är så värdefull i Guds ögon, och själv en tröstare för många! KRAM /Annika