Ökenblomman

En levande asfaltsblomma med allt vad det innebär, det är jag.

15/1-2011 Mamma <3








Här är min älskade mamma. Hon är 78 år. Hon har varit o är en underbar mamma, utöver det vanliga. Hon har älskat och älskar oss (sina barn), barnbarn o barnbarnsbarn på ett besynnerligt sätt. Hon har alltid varit min klippa i livet. När alla andra svikit så har hon funnits där. Jag är ganska övertygad om att jag aldrig hade orkat mig fram i livet utan henne. Vi har aldrig haft några hemligheter för varann, och jag vet om ohyggliga saker som hänt henne i livet, och trots det har hon stått upp för oss och gett oss 100% kärlek och stöd.

Hon arbetade själv som sjuksköterska och en mkt hängiven sådan. Hon var mkt omtyckt på sina jobb och var alltid noga med att värna om de gamla och sjuka och se till att de fick en bra vård. Tyvärr får hon inte själv all godhet tillbaka som hon givit på sina arbetsplatser. Där hon bor nu har mkt hänt och vi har fört fram kraftig kritik och kanske de måste anmälas. Det visar sig framöver, hur den nya läkaren, nya sköterskan och nya chefen hanterar den ohållbara situationen på boendet. Det finns ett fåtal riktigt bra personal, de andra borde förbjudas att ha såna jobb över huvud taget.







Här ser ni en älskad hand, en älskad moders hand, som här bär färska märken efter en medelstor hjärtinfarkt för mkt kort tid sen. Vi trodde alla att hon inte skulle klara den krisen. Läkarna står förundrade och vi med. Men vi förstår ju vem som håller henne vid liv. Hon är helt enkelt inte klar här än. Hon säger det själv, att hon har svårt att släppa taget, trots att hon längtar hem till himlen. Aldrig har jag mött en så god människa, så rakt igenom vacker, så osjälvisk och kärleksfull. Jag är ödmjukt stolt över att jag får vara dotter till denna märkliga person, som klarat så många motgångar och kriser som vem som helst skulle dö direkt av. Herren bär henne på ett otroligt sätt igenom allt.






Idag var hon så pigg och glad, skrattade och busade o åt en hel hamburgare, strips, dricka, två kakor och kaffe. För ca en o en halv vecka sen hade hon en svår hjärtinfarkt och vi var helt säkra på att hon inte skulle klara det, och här satt hon med mig idag och pratade, skrattade och busade som bara vi gör :). Tack gode Gud för den extra tid vi får med mamma!

Det är över fyra år sen nu hon blev sååå ohyggligt svårt sjuk, när hon fick en MEGA-stroke och var så på vippen att dö. Efter koma i två veckor vaknade hon upp. Stroken satt på v sida och läkarna sa till oss att om hon vaknar så kommer hon troligtvis inte kunna varken prata eller äta.

Hon både pratar och äter, och hennes personlighet är inte rubbad ett endaste dugg. Hon är högersidesförlamad och därför svårt handikappad på det viset, men hon kan äta själv och känna smaker och fortfarande vara vår älskade mamma, svärmor, mormor och farmor, o gammelmormor och gammelfarmor :) <3








Jag lovar, det finns INGET som känns så varmt och tryggt för mig som att få höra mammas röst, känna hennes doft och närhet. Hon är en ren och ljuvlig människa, en Gudskvinna i ordets rätta bemärkelse.






Mamma har en fantastisk humor, och jag tror att jag ärft den , i alla fall en del. Hon har en förmåga att skoja om det mesta. Det är underbart tycker jag. Jag vet att många kristna i den äldre generationen kan vara lite stelbenta av sig och många sitter fast i den gamla syndakatalogen och ser fel o brister med allt o alla. Sån har mamma aldrig varit. Underbart!

Många av oss kristna känner en speciell tillhörighet till en speciell rörelse, ex, missionsförbundet, pingstvännerna, etc. Jag har varit med i en missionsförsamling, en helt fri församling och flertalet pingstförsamlingar, och det värsta jag vet är när folk frågar mig vad jag är, om jag är religiös, om jag tillhör de eller de. Jag blir lite arg faktiskt, att man ser det på det viset. För det första så är jag LÅNGT IFRÅN religiös. Det är det värsta uttryck som finns, och de absolut tråkigaste och tommaste människor jag mött, de religiösa. Nej det tar jag definitivt avstånd ifrån. Jag står som medlem i en pingstförsamling jag inte trivs i, men oavsett om jag trivs där eller inte så ÄR JAG INGEN PINGSTVÄN! Jag lever mitt liv i Jesu närhet 24 timmar varje dag, och går alla mina steg med honom. Det är sanningen om mig.

Den som gett mig den styrkan och hjälpt mig att lära känna Jesus på riktigt är min mamma, som alltid själv varit en Jesusmänsika. Det finns inget förbund eller församling som är rätt eller fel. ALLT är fel, om man inte lever för Jesus. Allt är rätt om man lever för Jesus och lyssnar till honom i första hand och till din pastor i andra hand.







<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

7/1-12








Min govän Bettan o jag, igår kväll på stan i Söderhamn. Vi gick med i ett fackeltåg efter en fantastisk koncert i Norrtullkyrkan, till förmån för Värmestugan , som sååå väl behövs. Den är nerläggningshotad. Jag blir så arg! Jag har arbetat på RIA i Gävle i 9 år tidigare som behandlingsassistent och har ett mkt stort hjärta för dessa människor som hamnat snett. De är människor och precis lika mkt värda som någon annan av oss. Jag BER till Gud att det ska ordna sig så de kan få finnas kvar. Fy skäms, Söderhamns kommun!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!








Här bor jag, mitt ute i en fantastisk natur. Jag trivs så bra<3








Min vy <3








Så här såg den ut, min smörgåstårta jag gjorde till min födelsedag. Den är jättestor, men gick åt helt :). Kul! Den brukar vara mkt populär, så även denna gång :). JAg blev mkt uppvaktad trots att jag fyllde ojämnt. Kände mig så älskad. Så glad! Tack alla som förgyllde min afton då <3<3<3









Hm... egentligen ska de här bilderna vara före, för de är från nyårsafton, men strunt samma :). Robban o jag satt hemma hos mig och hade det lugnt och skönt, åt gott o tittade på lite nyårsprogram på ettan.

På bilden är en sjukt smarrig räkbakelse som Robban gjorde till förrätt :))).... MUMS!









Efter förrätten så förstår ni själva att vi redan var mätta, så vi fick vänta några timmar till maten, och då var vi så sugna att jag glömde ta fram kameran :). Vi åt då, oxfilé med klyftpotatis och bearnaissås och den goda salladen jag gjorde till (på bild).








Till efterrätt gjorde jag en mkt god sak, skivade bananer, hemodlade hallon, o skivad kiwi i ugnfast form med riven choklad över. En stund i ugnen, sen serveras med vaniljglass. Sjukt, galet gott!!!


Senare (glömde ta fram kameran igen :/) åt vi ost o kex, vindruvor och päron och drack cider till (alkoholfri förstås).


Vi hade en jättefin nyårsafton :)


Här kommer några foton som jag redigerat efter min känsla :)








































Kära vänner, jag önskar er alla en god fortsättning på det nya året.
Hade du något nyårslöfte? Inte jag, men jag ska försöka komma ut mer i sociala sammanhang. Jag älskar att sjunga t ex. Jag började att sjunga som 6-åring, i en barnkör, och har sedan dess, fram till för nåt år sen varit med i olika gospelkörer. Jag slutade i samband med att mamma blev så sjuk. Jag orkade inte längre göra något alls för min egen skull. Nu har det gått drygt fyra år sen mamma fick stroken och jag har besökt henne i stort sett varje helg i Gävle sedan dess. Nu är hon som många vet mkt dålig igen och jag är rädd varje gång telefonen ringer. Förstår ni att det tar all min lilla energi jag har?. Jag älskar henne så djupt och tanken och vetskapen om att hennes tid håller på att rinna ut är en ohyggligt svår känsla i mig, samtidigt så vet jag ju att när hon dör så blir hon frisk, i himlen, och hon längtar dit. Mitt problem med detta är helt egoistiskt. Jag har svårt att släppa taget, och jag vet att mamma kkänner likadant, Hon biter sig kvar här på jorden för sin kärlek till mig, min bror och våra familjer. Men jag ber om att Guds vilja får ske, inte min.


Gud välsigne er alla<3<3<3

Mia










 

2/1-2012






Min/vår kära lilla Snövit, en mkt välkommen familjemedlem. Hennes mamma är en chinchilla-perser och pappan är en norsk skogkatt. Hon har en fantastiskt go personlighet och älskar sin nya "mamma" :) <3, och glad är jag över det<3.







Det här är på julaftons förmiddag, hos min mamma. Vi hade med oss hemgjord julgröt och skinka, bröd etc, så hon fick fira lite riktig jul hon med. Kändes skönt och bra. Mamma mådde bra och var glad. Här har jag min lille Milo, mitt älskade barnbarn i famnen<3






Här är han i sin mammas famn, Lina, min dotter. Det var så roligt att de kunde vara med oss hos mamma då. Gammelmormor är sååå förtjust i lillplutten<3







Här får mamma sin julklapp från Lina m familj, ett fantastiskt studiofoto på lille Milo. Mamma började nästan gråta, så glad blev hon. Ett underbart foto<3







Här är hemma, på julaftonskvällen innan julklappsöppningen. Vi hade en fantastiskt fin jul, och julevangeliet hade sin givna plats hos oss. Självklart!







Nötter är en sån där självklar grej för mig som bara ska finnas :)). Har ni sett Svensson Svenssons jul? Jag är ungefär som pappan i den familjen när det gäller dopp i grytan. Det spelar ingen roll om någon äter av det, men det SKA stå där! :)) Ha ha ha.... jo, så är jag med nötterna, de ska finnas där på bordet från 1:a advent.







... och glögg hoppar vi inte över :), givetvis alkoholfri glögg, apelsinglögg detta år. Det var sååå gott!

När vi åt all god julmat var det ingen som kom ihåg att ta fram kameran :/.







He he ... Här är lilla Snövit nyfiken på en öppnad julklapp, en gammal amazonratt från en entusiast till en annan :). KUL!







Alex med ett av sina paket, det största (tror jag). Vem som fotade denna bild kommer jag inte ihåg, antingen jag, Manda eller Robban.







... och så jag med mitt dille på gosedjur :)<3 Jag älskar såna. Okej det är barnsligt, men det bjuder jag på :) <3. En liten julklapp jag fick.







På juldagen var det dags med en promenad. Robban, jag, Manda o Alex gav oss ut, och givetvis var kameran med :)







...







...







...







...







...






...







Manda o Alex






...







...







Robban o Alex, far o son. Man ser nästan ingen skillnad på dem bakifrån :)







Vår vackra kyrka, som jag ser från mitt sovrumsfönster, och hör väl när klockorna ringer inifrån mitt hem. Underbart! En av Sveriges äldsta kyrkor. Delar av den är från 1100-talet och mkt vackra målningar finns i taket, bibeln från början till slut. Häftigt!







...







...






...







Förstärkt kontrast. Häftig effekt på stenarna :)







Kyrkans hus (Det är här jag går på keramik)







I mellandagarna hos mamma. Här fr v min bror Tomas, mamma, jag och sen min kära morbror Henry, på besök från Kalix.







Här sitter de, mamma och hennes lillebror Henry. De är mkt fästa vid varandra. De är så lika varandra, både till utseende och inuti.







Här får mamma mysa med sitt lilla barnbarnsbarn, Emmy, min brorsdotter. Min bror i bakrunden.







Oskarsborg, Söderhamns ikon kan man väl säga. Finns på östra berget och härifrån kan man se ut över vår lilla stad, och på somrarna är det underhållning här vid en scen, och det finns café, lite lottstånd/korvstånd, dansbana (inomhus), och en minigolfbana.







...







...







...







...







Robban framför borgen









...






...






Scenen och läktaren, i sin vintersömn






...







...






Läktarbänkarna strålar av frostglans







Stängda lottstånd






Stängt café







 Robban kikar ut från min balkong :)








En liten blick in i mitt hem <3







Min kära lilla Snövit<3







Hi hi ... hon följer mig över allt. Just här säger hon till mig att hon vill lägga sig i min famn inne i soffan. Tycker inte om när jag håller på att stöka för länge i köket :). Gospluttan<3



Nu önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Kram från lilla jag<3

Mia