Ökenblomman

En levande asfaltsblomma med allt vad det innebär, det är jag.

Ur Kathryn Kuhlmans "Ett segerrikt liv"








EN NEGATIV HÅLLNING



Innan vi går vidare skall vii ha en sak klar för oss: Har du någon gång fått lära dig, eller har du själv lärt ut något som inte stämmer med bibeln, i så fall ska du veta, att det är bibeln som har rätt. Och om jag säger sågot som motsäger vad som står i bibeln, då skall du göra som bibeln säger. Och om man i din församlng lär något som inte står i bibeln, då skall du alltid komma ihåg, att bibeln, Guds ord, är högsta auktoritet.

Detta att leva som en kristen är egentligen en mycket enkel sak. Men ibland tycker jag, att vi försöker göra det så väldigt svårt. Det kristna livet är egentligen det naturligaste sättet att leva. Jag säger inte att det är det lättvindigaste sättet att leva, men det skall i varje fall inte innebära bara kamp.

Och så blir det inte heller, om du lär dig, hur du skall leva i Jesus Kristus. Som kristen borde du vara den lyckligaste människan i världen, och det blir du, om du lär dig att leva detta segrande liv, som vi talat om i de båda föregående kapitlen.

I detta kapitel skall vi gå in på en annan sak och tala om den negativa hållning många människor intar till både det ena och det andra. Deras tankar är negativa, och de lever ett negativt liv. Hela atmosfären omkring dem är på sätt och vis negativ. Ja, det är helt enkelt så, och du märker det, när du kommer i deras närhet.

Var inte negativ!

Säg inte: - Det tjänar ingenting till att försöka, för jag klarar ändå inte av det. Det är inte värt att jag frågar, för det kanske blir avslag i alla fall, och sånt känns tråkigt.

Därför blir du sittande i din gungstol för resten av livet, och när du en gång kommer till din sista dag här på jorden, har du inte försökt med något, därför att du varit rädd för att inte kunna klara av det. Du har varit rädd för att man skulle säga nej till vad du möjligen skulle vilja föreslå.

Skynda dig att komma ur den gungstolen och säg istället: - Jag skall försöka!

Du kommer att bli glatt överraskad över vad som kommer att ske.

Vet du, varför jag kan säga det? Därför att det är så. Jag har själv upplevt det. Och jag har upplevt det, därför att jag haft min blick på Gud och inte på människor. Tar du Gud med i beräkningen, blir det aldrig tal om nederlag. Kanske du haft som ursäkt för att inte bli en kristen, att du ínte skulle kunna leva som du ansett att en kristen bör leva. Och så går du omkring och talar om alla dessa skrymtare bland de kristna som du mött.

Men vet du, dessa skrymtare har gjort mer än du. De har i alla fall gjort något: de har börjat. Du har inte gjort ett enda dugg. Du har inte ens börjat - inte ens försökt. Så tala inte om skrymtarna! Förstår du mig?

Möjligheten att falla i synd finns alltid. Så länge du är här i livet, kommer det alltid att finnas en möjlighet till fall.

Minns du, vad jag nämnde om i förra kapitlet, då jag citerade ett avsnitt i Gamla testamentet? " ... om den smorde prästen, som har syndat ..." 3 Mos 4:3.

Gud har alltså förutsett, att någon som är hans smorde kan frestas och komma på fall. Därför att du eller någon annan har blivit smord av Herren eller fått Guds kallelse, skall ingen tro, att man just därför skall undgå att frestas och att man inte kan synda. Den saken har Gud gjort ganska klar.

Den här gången tar han prästen som exempel, och han gör fullt klart, att denne blivit smord. Men möjligheten till syndafall finns, så länge han utgör en del av mänskligheten.

Men fastna nu inte vid denna tanke, att du kanske kan komma på fall och synda, var istället upptagen med att Gud gjort det möjligt för dig att segra över synden.

Är det inte underbart, att Gud har tänkt på allt? Sådan är vår himmelske Fader. Han har inte glömt ett endaste dugg.

Ett liv i seger över synden blir ditt genom en troshandling, och du kan säkra det enbart genom att ständigt intaga en fast inställning i tron. Det gäller för dig att ständigt och i allt lita på Jesus och att räkna med honom. Så enkelt är det.

Men antag att du vacklar. Antag att du och jag faller undan för en frestelse. Möjligheten finns ju. Alla kan vi råka ut för det. Sitt då inte och tänk i din egenrättfärdighet: Vad i all världen gör det då: jag är andedöpt, jag har talat i tungor, jag har både den och den andliga nådegåvan, jag tillhör en organisation, som inte tror på synd.

Hör du, jag tillhör inte någon sådan organisation.

Kristi kropp består alltjämt av vanliga människor, och så länge vi är här i kroppen, är det möjligt för oss alla att falla för frestelser. Du är ingenting annat än en religiös fanatiker, om du tror att du utgör ett undantag i det här fallet.

När tillloch med Guds son frestades i allting likasom vi, dock utan synd, tror du då, att du skall slippa undan? Du kan vara uppfylld av andliga nådegåvor, vara döpt i Anden. Du kan ha talat i tungor och ha andliga nådegåvor, men vet du, jag tror att det är just sådana som djävulen framför allt går till anfall mot. Det är sant.

Gå varligt fram! Var försiktig! Var rädd om det du har, om Gud har utrustat dig med andliga nådegåvor. Har du fått göra stora andliga upplevelser, var då aktsam om dem och gå varligt fram! Du är nämligen en av dem, som fienden med all sannolikhet kommer att angripa. Ju större andligt djup det finns i dig, desto svårare kommer Satan att gå lös mot dig. Orsaken är helt enkelt den, att du har större andligt inflytande än en svagare kristen. Detta faller sig ganska naturligt, eller hur? Kan fienden bedraga dig, som är en kämpe i andens värld, så är det precis som han vill ha det.

Det är många som inte utövar så stort inflytande. Visst är de födda på nytt, visst har de gjort andliga upplevelser, men deras andliga frestelser kommer att vara andra än dina. Kan själafienden få dem att falla för frestelsen, blir det trots allt inte en lika stor seger för honom, som om han får någon med stort andligt inflytande på fall.

Därför säger jag det: - Gå försiktigt fram! Var inte skrytsam och övermodig! Värj din tro, ty en orubblig tro är ett absolut villkor för att du skall kunna förbli i en segrande ställning.

Antag att vi sviktar - att vi faller i synd - vad händer då?

Ja, det skall jag tala om för dig. Satan kommer ögonblickligen att fullfölja sin seger över oss genom att försöka övertala oss att tro, att det inte finns något som heter seger över synden. Och skulle det finnas, så var det i varje fall ingen egentlig välsignelse vi upplevde första gången. Och var det en välsignelse, så har vi i alla fall förlorat den nu - och det för alltid.

Nu säger kanske någon: - Men fröken Kuhlman, hur vet ni allt detta om mig? Jag känner inte dig, men jag vet ganska väl, hur fienden går tillväga. Kan han få dig att tro, att du inte blev riktigt frälst första gången, har han vunnit en stor seger. Kan han få dig att tro, att ditt andedop inte var äkta, har han vunnit en dubbel seger.  Och kan han få dig att tro, att du inte blev kallad av Gud första gången, kan jag tala om för dig, att han vunnit en oerhörd seger.

Se därför upp, så att han inte får tillfälle att utså tvivel i ditt sinne. För det är inte den helige Ande som inger dig tvivel. Tvivlen kommer inte från Gud utan från djävulen, själafienden. Det är något som du alltid ska komma ihåg. 

Nederlag är inte heller något som kommer från Gud. Och depressioner kommer inte från Gud. Inget negativt kommer från Gud. - Nej, aldrig!

Seger, det är Guds språk. Genom Jesus Kristus skall vi bli mer än övervinnare. Det är det andliga språket. 

Ögonblicket efter att du fallit för en frestelse, kommer Satan och säger: - Så där ja, nu är det ute med dig! Nu är du färdig! Nu har du inget vittnesbörd att komma med längre. Vad ska nu din familj tro? Vad tror du att folk i församlingen tänker? Vad ska dina vänner säga? 

Och så hänger du med huvudet och håller dig undan. Du är den ömkansvärdaste människan på denna jord. 

Kanske du är missionär och har utfört ett fantastiskt arbete för Gud på missionsfältet. Men så var det något som hände med dig därute. Eller kanske det var något som hände med någon i din familj. och så är själafienden framme och säger: - Jaha, nu är du färdig! Nu är det slut för dig! Nu har du inget inflytande längre.

Kan djävulen få bort dig från missionsfältet, få hem dig och få dig sittande i en liten hyreslägenhet någonstans och få dig att under återstoden av ditt liv leva i nederlag och missmod, då har han vunnit en oerhörd seger.

För tänk på alla de själar du skulle ha kunnat vinna för Gud, om han inte hade angripit dig i ditt svagaste ögonblick och hade lyckats få dig präglad av nederlaget!

Res dig nu på en gång och börja om! Gör något på nytt! - Men vad kan jag göra? säger du. 

För det första skall du minnas en sak: När en synd har blivit bekänd, då är den förlåten! Det är på det sättet. Precis så. Lyssna inte på vare sig Satan eller någon annan, som anklagar dig.

Vi har sett, att bibeln överallt talar om seger. Jesus talade därom. Gång på gång möter vi det samma i Paulus och Johannes brev.

Minns också att Gud förde oss in i ett segrande liv efter att vi gjort många felsteg. Skulle han då ta alltsammans tillbaka, för att vi råkade begå ännu en synd?

Det är precis som med förlåtelsen. Hur många gånger skall jag förlåta min broder, om han syndar mot mig? En gång, kanske jag kan förlåta honom en andra gång också - och allra högst sju gånger. Så långt orkar jag förlåta, så långt räcker mitt  tålamod.

Men vad säger Guds ord?

"Inte sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger".

Fortsätt att förlåta om och om igen. Så länge din broder bekänner, så förlåt honom. Hade Herren hållit inne med förlåtelsen och bara lovat förlåta oss en gång - eller fem, sex  och allra högst sju gånger, skulle det ha varit ute med varenda en av oss. Du kan inte finna ett enda ställe i bibeln, där det står att Guds förlåtelse är begränsad. Han kommer inte att neka dig förlåtelse.

Om nu Satan kanske viskar i ditt öra, att du inte skall tro det och du låter honom övertala dig, att du inte fått förlåtelse, då vill jag att du ska veta att han vunnit en stor seger över dig.

Vi skall alltså ha klart för oss, att det inte är genom egen strävan och egen möda som vi får seger, utan av nåd och Guds barmhärtighet allena.

Därmed bör även stå klart att vår egen möda och vår egen strävan kan inte upprätta oss från vårt fall. Faller vi i någon synd, vill vår frälsare, att vi ögonblickligen skall vända oss till honom i tro på att han skall förlåta oss.

Tänk också på vad som står på ett ställe i Gamla testamentet: "Jag har syndat mot Herren", sade den botfärdige kungen. "Så har ock Herren tillgivit dig din synd", svarade profeten (2 Sam 12:13).

I samma ögonblick du får klart för dig att du syndat, skall du be om förlåtelse. Då tar Hrren genast bort din synd. Går du och bär på synd, beror det på att du inte ber om förlåtelse. I den stund du bekänner din synd, blir den också borttagen.



Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: