♥
Jag bor ju i mig själv
Trodde jag ägde alla rättigheter
men inser att jag inte har alla nycklar
Kan inte ta mig in i mitt eget hjärta
till rummet där glädjen bor
I åratal har jag letat överallt
Det är ju där jag vill vara
Det är där jag trivs allra bäst
Vilsna längtande tårar faller
Jag faller också
om jag inte hittar nyckeln
till mitt hjärta
till rummet där glädjen bor
♥
Jag ser en liten och trasig flicka
Helt nära diket där går hon fram
En vilsen männska med sorg i blicken
En liten själ som inte vet sitt namn
Hon stryker tårar med smuts i handen
Och ingen famn finns att gråta i
Hon bygger ensam sitt slott i sanden
I sina drömmar hon vill förbli
I hennes ögon så porlar vatten
salta tårar på barnrund kind
Hon är så rädd för den mörka natten
när kylan värker från nordan vind
Vassa stenar under småbarnsfötter
Helt sidenlena de var förut
De skavits sönder av trädens rötter
längtar efter att få vila ut
En tonårsflicka på gatans stenar
som inte alls vet vart hon ska gå
Inga ord hörs som själen lenar
Minnen smärtar från livet då
Fast tiden läker de öppna såren
gör det ont ännu idag
när jag tänker på den lilla flickan
i min spegel att det är jag
♥
Först när jag stegade tillbaka
blundade
släppte det upprörda havets vågor
Så stillade sig stormen
Jag såg hur vågorna lade sig
hur himmelens milda andetag kom
bredde ut sig på det utarbetade havet
Plötsligt såg jag där
i stillheten
- Min egen spegelbild
♥
Ser upp på björkarnas lätt böjda toppar
De når himlen
Ser ner på det fukttörstande gräset
Det kittlar mina fötter
Ser in i mig själv och häpnar
- Där finns själva livet
♥
Du söker och söker
packar dina väskor
försvinner iväg
till de vita strändernas befrielse
- långt där borta
Oron måste stillas
Måste
Bland gungande palmer
och solheta gator i ett
rungande folkvimmel
söker du
Där finns nog lyckan
där kan jag nog fylla igen
tomheten
Gapande stort är hålet
inuti
Den lyckan är kort
Den resan är snart över
kvar finns tomheten
de inre tårarnas sälta
fräter hålet ännu större
Pröva en ny resa
utan flygbiljett och
fullpackade resväskor
Res inåt
Sök mötet med dig själv
Våga tystnaden
på den grusiga vägen
En lång och skakig resa väntar
♥
I stormens öga
finner du
friden
I den inre resans centrum
når du målet
Ditt eget Jag
♥
Två mot en
yxhuggen utdelas
- träffsäkert
mitt i prick
Själen blöder
var inte beredd
hann aldrig ducka
ingen sköld
ingen balsam
röda tårar
drunknar
i ett bottenlöst
hav
♥
Känner du min hand
märker du hur den darrar
Vet du att det är vibrationer
från dina ord
som fått den i gungning
Känner du min smärta
märker du hur jag skälver
Vet du att det är moll-ackorden
du spelade in i min själ
toner som gråter
Känner du min själ
märker du hur den blöder
Vet du att det är ett flöde
du öppnat utav sorg
i mitt känsliga hjärta
Känner du vem jag är
märker du att jag förlåter
Vet du att jag älskar
att du bor i mig
för alltid
- oavsett
♥
Om jag är en sång på ett slitet notblad
och refrängen i dur är alltför kort
suddiga noter har byggt min stad
vill göra om så mycket och sudda bort
Om du kan musik så kom med din hand
kanske kan den bli vacker än en gång
Måla melodin på mjukaste sand
inga svarta tangenter i min sång
Bjud sen in till en ljuvlig koncert
Fyll alla platser till sista biljett
Glädjetoner ska ljuda när
dina händer och jag blir ett
♥
Du får plocka mina blommor
men med mjuk och varsam hand
de är skadade vid roten
knyt om dem ett sammetsband
Du får ställa dem sen i solen
ge dem vätska, en näringsfull
och ansa dem sen vartefter
så vill de lysa för dig som gull
Frön smeks sen med utav vinden
och slår rot på grön sommarmark
som en magi i regnbågens färger
lyser blommorna som gjort mig stark
♥
Som när jag var liten i din skyddade famn
du skapade mitt hjärta och gav mig mitt namn
Ännu så finns doften av din varma modershand
och ännu lyser blicken utav kärlekens band
Mamma stanna kvar, skulle sakna dig så
Ett liv utan dig, kan inte tänka att det skulle gå
Mamma våga se, att livet ännu finns
Hör skymten av ett hopp, från allting som du minns
Var inte tyngd och ledsen, för allt som inte var
Sen länge det är förlåtet, det är nuet som vi har
Liten jag är ändå, ditt barn som bor i mig
Tack för allt som du har givit, mamma jag älskar dig
♥
sommarvilande vindar
kämpar motströms
vinterhotande ryggtavlor nalkas
Blåser snösmältande andetag
tills värmen segrar
- inuti
♥
Innanför själens fönster står hon
ser ut mot friheten
fingrar på flagorna
som skickligt böjt sig upp
likt små skidbackar
av livets tårar som vätt karmen
Tar ett djupt andetag
i den instängda unkenheten
Plötsligt ser hon fönsterhaken
som är nyckeln ut
Så länge sen det var öppet
Den friska luften sveper om henne
virvlar runt i hennes hår
smeker hennes kropp
och letar sig in i de sorgsna blå ögonen
banar sin väg in i själva hon
där livet bor
- innanför själens fönster
♥
Änglarna de dansar
ibland stjärnorna inatt
De sjunger om en kvinna
som funnit har sin skatt
De blickar ner mot jorden
tiotusen på en gång
med sammetslena röster
sjunger de sin sång:
Det är kärlek på riktigt
skeppet är på väg mot land
Så många år som vi har väntat
då de trampat ökensand
Hör, musik från deras hjärtan
Se, en värme, ren och sann
Deras själar, så de dansar
när de håller i varann
Änglar, vi höjer i glädje våra stämmor
Nu är det bara de två som gäller
vi sjunger här med himmelska röster
ljuv musik som fyller deras celler
Se allting har plötsligt så underbart förvandlats
Vi skriver i himlen deras gyllene namn
sida vid sida i livets bok
I glädje vi sjunger: De har kommit i hamn
♥
Utanför mitt fönster är det kallt och grått
När jag sitter här och ser på elden
Det är aldrig kallt tillsammans med dig
Din närhet värmer hela mig
Så kom och ta mig i din famn och håll mig hårt ett tag
Tills din värme förenas med mig
Låt mig komma till dig bort från kylan ännu ett tag
Låt mig aldrig vakna ur min dröm
Det lyser stjärnor på himlen för oss
och värmen från din hand rör mitt hjärta
Månljuset leder våra steg än en gång
Du fyller hela min själ med sång
När jag ser dina ögon så ser jag ett hav
Med kistor fulla av guld och diamanter
I soluppgången finns jag i din famn
Du bär mig hela vägen in mot hamn
♥
Manuset är borta
Hon såg det ju nyss
Paniskt letande
Den svarta manusmappen
-försvunnen
Nu är det snart dags att inta scenen
Förtvivlan stegrar
Hon har glömt sina repliker
-sin roll
och utan manuset
kommer hon ingen vart
gråten fyller hela hennes varelse
vänder ryggen mot scenen
och springer iväg
-misslyckad
♥
om jag ändå kunde fånga ljuset
låta det törstande mörkret ini
fånga kraften
utifrån
eller kanske inifrån
- ur alltings källa
om strålarna ändå kunnat tränga sig in
genom sprickorna i min själ
kanske kunde jag då
återfå glädjen
i att leva
♥
ser tåresjöar vid mina frusna fötter
förvånas av det klara, glänsande vattnet
trodde det skulle vara rött, av blod
- det gör ju så ont
känner att själen blöder
inser att de salta tårarna
är ju själens blod
de diamantskimrande skiftningarna däri
-det är ju jag
♥
Jag vill att du ska flytta in där
i mitt hjärtas mörka rum
Jag har hört att det finns en frid
att du kan älska mig till livet
låt ditt ljus röra vid
Så många dagar som har varit
med svarta nätter i min själ
trötta rop finns här i mig
vart finns glädjen alla pratat om
som ska finnas där hos dig
Gör mig hel ini mitt hjärta
Tvätta bort allting som stör
Jag vill tro på en morgondag
Kom och läk mina sår
Ingen längtar så som jag
Om du finns, Jesus, kom
rör vid mig som med dom
som lyfter sina händer inför dig
Om du hör, Jesus, kom
Lyft upp mig som med dom
som fått själens ljus i sig
kom och tala om för mig
ja, kom och säg
- Mitt barn, jag älskar dig
♥
Jag gläntar på dörren till minnets vita arkiv
finner pärmen jag sparat med minnen ifrån dig
Jag hade ju allt men så förlorade vi ditt liv
bläddrar och läser vad ditt hjärta sa om mig
Ser alla foton på ett skrattande par
en sparad liten nalle i gul kostym
Det är fina minnen som får leva kvar
och en utnött etikett med doft av din parfym
Vemodets tårar faller fritt en liten stund
tills minnet av mitt sanna nu varmt tar vid
jag gömmer det som var i hjärtats blomsterlund
där allt kan finnas kvar bortom rum och tid
♥