Ökenblomman

En levande asfaltsblomma med allt vad det innebär, det är jag.

Ur Oswald Chambers andaktsbok "Allt för Honom" + egna tankar





DEN UTGIVANDE TJÄNAREN



Och om jag blir mindre älskad för att jag älskar mer? 2 Kor 12:15




Mänsklig kärlek väntar sig någon form av gengäld, men Paulus säger: Jag bryr mig inte om ifall ni älskar mig eller inte, jag är beredd att utblotta mig själv fullständigt, inte bara för er egen skull utan för att vinna er för Gud. "Ni känner vår Herres Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull" (2 Kor 8:9).

Paulus uppfattning om tjänst för Kristus står i exakt samklang med dessa ord: Jag frågar inte efter hur överdådigt jag ger ut av mig själv - jag gör det med glädje.

Den traditionella kyrkliga uppfattningen om en Kristi tjänare stämmer inte alltid med Jesu eget föredöme. Hans tanke är att vi tjänar honom genom att vara andra människors tjänare.

Jesus Kristus är mer socialist än socialisterna själva. Han säger att i hans rike är den störst som är "allas slav" (Mark 10:44).  Det verkligt utmärkande för en helig människa är inte att hon predikar evangelium, utan att hon tvättar lärjungarnas fötter, det vill säga utför sådant som för stunden inte aktas så högt i människornas ögon men som aktas oändligt högt av Gud. Paulus offrade sig med glädje för förverkligandet av Guds planer med andra människor, och han frågade aldrig efter vad det kostade. Vi blandar kanske in ekonomiska beräkningar:  "Om nu Gud vill att jag ska gå dit - vad får jag för lön? Hurdant är klimatet? Hur ska jag få vad jag behöver av hjälp och vård? Man måste ju ta hänsyn till sådant."

Allt det där är tecken på att vi tjänar Gud med visst förbehåll. Aposteln Paulus hade inga förbehåll. Han ställde i sitt livs brännpunkt den bild av en överlåten människa som Jesus ger oss i Nya testamentet. Det vill säga en person som blir brutet bröd och utgjutet vin i Jesu Kristi händer, för andra människors skull.







Den här texten ovan är en undervisning som inte kittlar så gott i många kristnas öron, liksom de flesta av Oswald Chambers texter. Det är därför jag fastnat för honom. Han vågar tala om det som många har svårt för, även om man är kristen, att älska och överlåta sitt liv i Jesu händer på allvar, att bli andras tjänare. Hur ofta hör vi detta budskap från talarstolen i en predikan? Detta kräver stora förändringar inom oss själva, förändringar vi inte i egen kraft kan utföra, utan något som Gud gör i oss, när vi överlåter våra liv i Hans händer. Det går inte att lura varken Gud eller våra medkristna gällande detta. Vi kan inte säga att vi är överlåtna, och sen med våra liv visa nåt annat.

"På frukten ska trädet kännas, i gärning ska det ses vem det är".


Vad kommer det för frukt från dig o mig? Om vi ger av oss själva, så det kostar kanske både pengar och krafter, vad är vår tanke då? Väntar vi på lön? Väntar vi oss att den vi offrat oss lite för ska betala igen på ngt vis, eller växer vår kärlek och glädje av att ha fått finnas till för någon annan människa i dens nöd och behov? Vad händer inom oss i en sådan situation? Här kan vi lätt se vart vi befinner oss i vår andliga tillväxt. Svider det i oss när vi ger av oss själva till våra medmänniskor, eller fylls vi av en märkligt stor kärlek när vi får tjäna andra?

Här vill jag uppmana oss alla att inte söka svaret på dessa frågor i våra respektive kyrkor och församlingar, utan söka svaret i hos Gud själv. För att höra Hans röst behövs stillheten och tystnaden. Han viskar nämligen. Se på Jesus, hur han levde. Han är vårt föredöme. Om jag skulle ha sett på diverse pastorer som föredömen, så hade jag inte kommit någon vart i min andliga utveckling, tyvärr. Jag ser på Jesus, och söker mig ständigt närmare Honom och ser hur Han levde och hur han älskade, och tjänade människor och hur han ständigt var överlåten sin Faders vilja. Han är vår sanna förebild.

Vi lever i en tid nu, då det är kaos runt omkring oss i världen, också i Guds församlingar. Så lätt att tappa fokus på Gud själv, så lätt att tappa ögonkontakten med Honom och låta de stora vågorna, rädslan för stormarnas framfart ta över. När det tar över så ser vi på detta istället, och då sjunker vi, precis som Petrus i båten. Men tänk vad god Gud är, han förkastar oss inte då, han ropar på oss, förmanar oss, och sträcker sen ut handen igen, och drar oss upp på fast mark igen. Han sätter oss åter på sin drejskiva och formar om oss. Och vet ni, stunder när vi misslyckas, så misslyckas vi "I HANS HÄNDER", inte utanför. Alltid får vi vara trygga att vi finns däri.

Låt oss varje dag ta nya tag, våga släppa kontrollen i vårt eget och överlåta oss i Hans händer, hela våra liv. Låt Hans röst bli den enda vi hungrar efter, då ger han oss allt vi behöver sen.

Det är mäktigt att uppleva förvandlingen i sig själv när Gud fått ta över helt. Det är så stort att få vara med om hur Hans kärlek flödar igenom hela ens varelse och man känner en sån stark längtan efter att i allt man gör få sprida den enorma kärlek han fyllt hjärtat med. Först när du kan älska utan att vänta något alls tillbaka, då har du överlåtit dig i hans händer och låtit dig fyllas av hans utgivande eviga kärlek -Agape.

Kanske är detta dagen då du tar det steget, isåfall är det en glädjens dag i ditt liv.

Gud välsigne oss alla idag<3<3<3

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 Sumita
skriven :

En tankeställare för mitt inre,att tjäna andra ska vara kallet i våra liv,att erbjuda vår tid i form av lyssnanade,samtal och i praktiskt handling.Men ochså våga ta emot hjälp,när den erbjuds,det är ochså en gåva.Att vara sant ödmjuk mot sig själv och andra och ha the big One i fokus.Varför gör jag detta?Jo,för att jag vill och får be överlåtelse varje dag,för tro mig,vad lätt det är att hamna i sitt eget huvud och låta saker snurra,istället för att vända sig mot en medmänniska.Men Gud vet hur bra jag faktiskt mår när jag får släppa mitt egos slaveri./S

2 Annika Nordenstam
skriven :

Men så sant det du delar och skriver min vän !! Mycket tänkvärt! Livsviktigt! Tack för allt du delar!



DET DU DELAR, DELAR DU I RÄTT TID !



Kram <3 <3